Det är nu 100 år sedan kvinnor i Sverige för första gången fick rösta i val till riksdagen.
Sedan 1970-talet har själva valdeltagandet varit ungefär lika stort för båda könen.
– Om vi i stället studerar partisympatierna för kvinnor och män över tid, kan vi se att polariseringen av politiska åsikter under de senaste 50 åren har ökat mellan könen, säger Mikaela Järnbert, statistiker på SCB.
SCB har varje år i maj och november sedan 1972 genomfört partisympatiundersökningen (PSU). Av novembermätningarna under valår framgår att skillnaderna var små mellan mäns och kvinnors partisympatier strax efter 1973 års riksdagsval. Men cirka 50 år senare har skillnaderna ökat markant.
Störst är skillnaderna inom det parti som bara ingått i mätningarna sedan 2010, nämligen Sverigedemokraterna. I novemberundersökningen 2018 var det 22,7 procent av männen och 9,3 procent av kvinnorna som sympatiserade med partiet, en skillnad på 13,4 procentenheter.
Moderaterna har under större delen av de nära 50 år som mätningarna genomförts haft en högre andel manliga sympatisörer än kvinnliga. Trenden har hållit i sig och skillnaderna har också ökat över tid.
Även för Socialdemokraterna har det under senare år uppstått en könsskillnad bland sympatisörerna. Partiet har under större delen av de senaste fem decennierna haft en jämn fördelning av kvinnliga och manliga sympatisörer, men vid de senaste mätningarna har de kvinnliga sympatisörerna blivit i majoritet. Vänsterpartiet hade en större andel manliga sympatisörer under 1970- och -80-talen, men har sedan slutet av 1990-talet haft en övervikt av kvinnliga vid de flesta mättidpunkterna.
Inga större förändringar i könsfördelningen har skett gällande Centerpartiets, Liberalernas, Kristdemokraternas och Miljöpartiets sympatisörer. Miljöpartiet och Kristdemokraterna har i samtliga mätningar haft en högre grad av kvinnliga sympatisörer än manliga. För Centerpartiet och Liberalerna har det varierat något, men generellt har båda partierna hela tiden haft en ungefär lika stor andel manliga som kvinnliga sympatisörer.
Dessa resultat bekräftas i rapporten "Trender i könsskillnader bland svenska väljare", skriven av Maria Oskarson och Jakob Ahlbom på Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet. De konstaterar att kvinnor i dag står mer till vänster än män, att de prioriterar välfärdsfrågor högre samt att de är mer positiva till en offentlig välfärdspolitik än män.
