Enligt regeringens proposition om ett "medborgarskap som grundas på samhörighet" urholkas det svenska medborgarskapet på en rad olika sätt.
Bland annat ändras grundlagen så att samma regler ska gälla för medborgare i andra nordiska länder som vill ansöka om svenskt medborgarskap – oavsett hur medborgarskapet i det nordiska landet har förvärvats. Det innebär exempelvis att en invandrare från tredje världen som lyckats tillskansa sig ett norsk medborgarskap ska ha samma möjligheter att bli svensk medborgare som en norrman.
Personer som blivit av med sitt svenska medborgarskap på grund av tidigare bestämmelser dubbelt medborgarskap ska också kunna bli svenska medborgare igen genom en enkel anmälan. Någon tidsbegränsning kommer inte att finnas och det kommer inte att ställas några krav på att personen ifråga ska vara bosatt i Sverige.
Medborgarskapslagen ändras också så att alla barn som föds till en far eller mor som har svenskt medborgarskap också blir svenska medborgare. Dessutom ska minderåriga med permanent uppehållstillstånd få medborgarskap efter tre år, istället för tidigare fem år.
Samtliga kommuner tvingas dessutom att hålla regelbundna "medborgarskapsceremonier" för nya svenska medborgare, vilket ska bidra till att de "känner att de betraktas som svenska och att de accepteras fullt ut av samhället".
– Vi har länge slarvat med att lyfta fram betydelsen av det svenska medborgarskapet. För många som väljer att byta medborgarskap och bli svenska medborgare är det en stor händelse. Det är ett viktigt steg i integrationsprocessen att nya svenska medborgare upplever att de är en del av den svenska gemenskapen, sade integrationsminister Erik Ullenhag tidigare i år apropå propositionen.
Lagändringarna kommer att börja gälla den 1 april 2015.
