Eritreanen Tesfom Zere Tewelde har fru och barn i Etiopien som han vill ta hit till Sverige.

Eritreanernas krav: Lätta på kraven så vi kan hämta hit våra familjer

Publicerad 24 maj 2020 kl 14.27

Politik. Eritreaner i Stockholm protesterar mot att de inte kan hämta sina familjer till Sverige. Anledningen är de krav som ställs på den som vill hämta hit anhöriga, krav som eritreanerna vill slippa. Fria Tider har pratat med 33-årige Tesfom Zere Tewelde som kom till Sverige för sex år sedan, men vars fru och barn bor kvar i Afrika.
– Ska vi leva skilda hela livet jag och min familj? frågar han sig.

Dela artikeln

Den som bor i Sverige, oavsett denne är svensk eller invandrare, och som har en eller flera anhöriga som planerar att flytta hit, omfattas ofta av ett så kallat försörjningskrav. Det betyder att det ställs krav på inkomst och storlek på bostad innan de anhöriga får komma till Sverige.

Hur stor inkomst som krävs beror på hur stor den familj man vill ta till Sverige är. För en genomsnittlig barnfamilj med två vuxna och två barn är försörjningskravet en inkomst på omkring 14.000 kronor i månaden, efter att bostadskostnaden dragits av. Dessutom krävs att bostaden är tillräckligt stor för hela familjen. En lägenhet på två rum och kök bedöms enligt gällande praxis tillräcklig för en tvåbarnsfamilj då föräldrar inte anses behöva ett separat sovrum och två barn kan dela på ett rum.

Flyktingar som beviljats asyl och så kallat alternativt skyddsbehövande är oftast undantagna från dessa krav, deras försörjning bekostas istället av skattebetalarna genom bidrag. Men för många invandrare från tredje världen-länder där det inte råder krig och konflikter är reglerna nästan lika strikta som för svenskar. Det gäller exempelvis invandrare från Eritrea. Och de har ofta svårt att klara kraven.

"Har fyra-fem barn"
En av dem som inte klarar kraven är 33-årige eritreanen Tesfom Zere Tewelde. Han kom till Sverige 2014 och hans fru och barn bor kvar i Afrika, i Etiopien som är ett grannland till Eritrea. Under lördagen skrev Tesfom och tre andra eritreanska män en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet där de protesterar mot det svenska regelverket.

"Vi har gång på gång försökt uppfylla de höga kraven men inte lyckats. Nu har vi varit skilda från våra familjer i mer än fem år. Hur länge ska detta pågå? Sveriges politiker måste ändra lagen", kräver de fyra eritreanerna i debattartikeln.

När Fria Tider pratar med Tesfom påpekar han att det ofta är extra svårt för eritreanska familjer att klara försörjningskravet eftersom de har så många barn.

– Jag har familj i Etiopien. Jag har ett barn. Men de andra har fyra-fem barn och kan inte hämta hit sina familjer, säger han på bruten svenska.

– Försörjningskravet är 8000 för fru och man, och sedan 3000 för varje barn. För fyra-fem barn blir försörjningskravet 3000 kronor per barn. Det är 12.000 för fyra barn, räknar han.

Totalt måste alltså en eritreansk man med fru och fyra barn i hemlandet ha en inkomst på över 20.000 kronor för att kunna ta hit sin familj. Det är ett alldeles för högt ställt krav, menar Tesfom Zere Tewelde.

Åtta män i en lägenhet
Tesfom själv bor i en lägenhet i Stockholmsförorten Kista som han och ytterligare sju män är folkbokförda på.

– Jag bor inneboende i Kista, förklarar han.

Men hans bostadssituation betyder att han inte ens klarar bostadskravet för att få ta sin familj till Sverige då han inte har en egen bostad för sig och den familj han vill hämta hit. Den 33-årige eritreanen verkar emellertid se bostaden som ett mindre problem.

– Bostad kan man hitta. En tvåa eller trea utanför Stockholm, menar han.

Behöver du inte ha ordnat boende och jobb innan du tar hit din familj?

– Jag har många på gång utanför Stockholm. Jag står i kö i många andra orter och städer. Jag hoppas att jag får en lägenhet, en tvåa eller trea.

Tesfom konstaterar också att det är dyrt att betala hyra, och att det är billigare att bo många i en lägenhet.

Lever på bidrag
De fyra eritreaner som skrivit under debattartikeln i SvD argumenterar i den att de arbetar och sliter för att få ihop till sin försörjning.

"Så vi kämpade och skaffade ett jobb, två jobb och bostad bara för att få veta att lönen är för låg och bostaden för liten för att uppfylla kravet. Avslag. Ny ansökan. Avslag igen", skriver de.

När Fria Tider pratar med Tesfom framkommer dock att det är en sanning med modifikation.

– Jag har fått hjälp från Arbetsförmedlingen. Alla har fått det, berättar han och förtydligar:

– Jag har ett introduktionsjobb. De andra har nystartsjobb.

Ett så kallat introduktionsjobb är ett jobb där staten står för 80 procent av lönekostnaden upp till 20.000 kronor. När det gäller nystartsjobb står staten istället för hela lönekostnaden upp till 20.000 kronor.

Tesfom berättar att hans lön är 20.000 kronor i månaden. I praktiken är det alltså skattebetalarna som står för nästan hela hans lön via lönebidrag. Riktiga jobb är det svårt för eritreaner att få, konstaterar Tesfom.

– Det är ingen som har fast jobb, för vi har ingen arbetslivserfarenhet i Sverige. Hur ska man få jobb utan erfarenhet? frågar han sig retoriskt.

Vill inte bo i Afrika
Tesfom Zere Tewelde berättar att han lämnade Eritrea för Sverige på grund av den politiska situationen i hemlandet.

– Vi lämnade landet för att det är en diktatur, berättar han.

Han säger också att han är rädd för vad som skulle hända om han återvände hem. Att han kommer bli utfrågad av militären om varför han lämnade landet, och att han kanske blir satt i fängelse eller till och med dödad.

– De kommer fråga mig varför jag lämnade landet och varför jag kommer tillbaka. Jag tror att de sätter mig i fängelse hela livet, eller dödar mig. Jag vet inte, säger Tesfom och berättar att flykten från Eritrea var dramatisk.

Tesfom säger att han inte träffat sin fru och barn på två år. Då åkte han till Kenya, ett grannland till Etiopien, och så träffades familjen där i två veckor. Men Kenya är inte ett land som han eller hans fru kan tänka sig att bo i, eftersom det är så annorlunda mot Eritrea.

– Det är jättesvårt att bo i Kenya. Det är lite bättre i Etiopien. De har åkt tillbaka till Etiopien, säger Tesfom.

Vad är det som är svårt med Kenya? Är det fattigt eller farligt?

– Det är inte samma tradition. De känner sig oroliga och de är alltid hemma. Det är lite bättre i Etiopien, det är jätteskillnad mellan Etiopien och Kenya.

Demonstrerar
Vid flera tillfällen har eritreaner demonstrerat i centrala Stockholm mot de svenska reglerna för anhöriginvandring. Hundratals har deltagit i vissa demonstrationer, enligt Tesfom.

– Vi har protesterat flera gånger, men det är ingen som lyssnar på oss, säger han uppgivet.

Tesfom berättar också att han tycker det är orättvist att andra invandrargrupper från tredje världen-länder i Afrika och Mellanöstern får ta hit sina anhöriga, utan krav på att behöva försörja dem.

– Många andra har hämtat hit sina familjer, och hade inte det här kravet på sig, konsaterar han.

Och för Tesfom Zere Tewelde och hans familj ser utsikten att återförenas i Sverige mörk ut. Om inte regelverket ändras, så att de också får undantag från försörjningskravet som andra invandrare får, kan han och många andra eritreaner välja att flytta tillbaka till Afrika.

– Vad ska vi göra om vi inte hittar fast jobb eller tillsvidarejobb. Vad ska vi göra? Ska vi leva skilda hela livet jag och min familj? frågar sig Tesfom Zere Tewelde.


Vill att ägaren ger sig till känna. "Innehåller ingen dold James Bond-teknologi vad jag kan se".0 Plus

Shoppar 70 tums-TV. Nu växer frågorna om Malmös hantering av socialbidrag.0 Plus

Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter

Fler svenskar har kontantreserv efter krigsstarten

Nu har varannan kontanter hemma i beredskapssyfte.. "De senaste årens omvärldshändelser har ökat svenskarnas medvetenhet."0 


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.