Fria Tidningar, som är ett så kallat arbetarkooperativ, ger ut flera lokala utgåvor i liten upplaga i syfte att maximera det skattefinansierade presstödet. Från skattebetalarna får kooperativet drygt 10,2 miljoner kronor i årligt presstöd, men på grund av ökade kostnader och minskade intäkter tvingas man ändå vända sig till läsarna för allmosor.
"Under våren kommer vår ekonomi vara extra ansträngd på grund av ökade tryck- och distributionskostnader, och nu har vi tvingats ansöka om företagsrekonstruktion", skriver tidningen i en desperat kallelse.
Detta då Fria Tidningar är nära konkurs och nyligen har ansökt om och beviljats en företagsrekonstruktion.
"Vi har länge släpat skulder efter oss, som visserligen inte är så stora, men vi har inte något annat val än att frivilligt gå in i en rekonstruktion för att undvika en konkurs", säger Anna Maris, styrelseordförande för Mediekooperativet Fria Tidningar, i ett pressmeddelande.
Maris säger att kooperativet särskilt ska satsa på sina tidningar riktade till invandrare.
Lennart Fernström, kooperativets medgrundare och f.d. medarbetare i tidningen, skriver på Facebook att det prekära läget beror på ledningens inkompetens och romantik.
"Att det är roligare att fokusera på det redaktionella och det kreativa är inte svårt att förstå. Men för ett företag som vill producera bra journalistik, har 40 anställda, tryck- och distributionskostnader räcker det inte att ha vackra visioner. Det behövs även konstant fokus på ekonomi, upplagor och försäljning", skriver Fernström och uppger vidare att betalningar ställts in och att man svikit leverantörer och fristående skribenter.
Fria Tidningar har 45 medarbetare och drivs efter syndikalistiska principer. Bland annat tillämpar de likalön och demokratiska beslutsprocesser.
