Kvinnan har sedan 2016 tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till sina föräldrar.

Migrationsverket avslog tidigare hennes ansökan om permanent uppehållstillstånd. Migrationsdomstolen avslog hennes överklagande. Men nu ändrar Migrationsöverdomstolen beslutet.

Domstolen slår fast att arbetsförmåga bara ska räknas om den kan leda till en anställning på den öppna arbetsmarknaden. Om en utlänning redan vid prövningen har en mer långvarig nedsättning av arbetsförmågan krävs det inte heller att personen först har försökt uppfylla försörjningskravet.

– Normalt måste en person kunna försörja sig för att få permanent uppehållstillstånd. Men om en person har en dokumenterad långvarig nedsättning av arbetsförmågan som gör att försörjningskravet inte kan uppfyllas kan det finnas skäl att göra undantag. I målet bedömde Migrationsöverdomstolen att utredningen visar att klaganden har en sådan mer långvarig nedsättning av arbetsförmågan och hon beviljades därför permanent uppehållstillstånd, säger kammarrättsrådet Ann-Jeanette Eriksson.

Av domen framgår att kvinnan deltog i en utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning under första halvåret 2023, men inte kunde fullfölja den. Praktikuppgifterna var för svåra även med omfattande anpassningar och stöd.

Den medicinska utredningen visar enligt domstolen att funktionsnedsättningen är livslång och att hon saknar arbetsförmåga på den öppna arbetsmarknaden både nu och på lång sikt. Försäkringskassan har också beviljat henne aktivitetsersättning för perioden juli 2026 till juni 2029.

Migrationsöverdomstolen anser därför att det finns särskilda skäl att göra undantag från försörjningskravet. Kvinnan beviljas permanent uppehållstillstånd.