Den hysteriska stämning som råder bland politikerna återspeglas i en kommentar från finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med det historiska beskedet:
– För att tala klarspråk, det handlar om att våra barn och barnbarn inte ska behöva lära sig att prata ryska, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) under pressträffen, enligt TV4 Nyheterna.
Uppgörelsen innebär att Sverige i framtiden ska avsätta hela fem procent av BNP till det militära och civila försvaret. Av detta ska 3,5 procent gå till det militära och 1,5 procent till det civila, där stödet till Ukraina ingår.
Försvarsminister Pål Jonson (M) beskriver satsningen som historisk och närmast unik i europeiskt sammanhang.
– Det ger goda förutsättningar för att Sverige ska nå upp till Natos militära förmågemål, konstaterade han.
Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Mikael Damberg kallade uppgörelsen “en väldigt viktig säkerhetspolitisk signal”, och betonade att den skickar ett tydligt budskap till Rysslands president:
– Det visar att Sverige menar allvar, sade han.
Hur det gigantiska försvarslånet på 300 miljarder kronor ska finansieras är ännu inte klart. Socialdemokraterna har tidigare föreslagit en särskild beredskapsskatt, något som statsminister Ulf Kristersson (M) har avfärdat. Statsskulden väntas öka med omkring tre procentenheter.
– Avvikelsen är tillfällig men utgifterna är permanenta. Därför kommer vi att jobba framåt med att hitta finansiering i olika delar och steg för steg fasa in det så att vi åter kommer i balans, säger Elisabeth Svantesson.
