Från den 1 juni höjs lönekravet för arbetskraftsinvandrare. Huvudregeln blir att den som vill få arbetstillstånd ska tjäna minst 33.400 kronor i månaden.

Samtidigt har regeringen och SD tagit fram en lista med 27 yrkeskategorier som slipper det högre lönekravet.

Det innebär att de flesta lågkvalificerade invandrare undantas. För dem räcker det med knappt 28.000 kronor i månaden.

På listan finns bland annat bärplockare, vårdbiträden, skogsarbetare och många andra lågkvalificerade yrken.

Samtidigt beskriver regeringen själv förändringen som ett steg bort från just lågkvalificerad arbetskraftsinvandring och mot en "högkvalificerad" sådan – något som har väckt reaktioner.

Socialdemokraterna är starkt kritiska till upplägget. Partiet anser att regeringen inte själv borde peka ut vilka yrken som ska få undantag.

– Här har regeringen valt att själva ta ansvar för att definiera bristyrken och definiera undantagen. Det hade arbetsmarknadens parter mycket bättre kunnat lösa själva, säger Ida Karkiainen (S) til Ekot.

Den nya lagen kommer att rivas upp efter valet om S vinner, enligt Karkiainen.

– Vi tycker att det här är en av de viktigaste frågorna att ta tag i när vi väl får makten igen. Så vi kommer att göra upp med den här modellen och vi kommer att återinföra en behovsprövad arbetskraftsinvandring, säger hon.

Även Centerpartiet kritiserar lönegolvet. Partiets migrationspolitiska talesperson Niels Paarup-Petersen anser att systemet är "bisarrt" och slår olika beroende på var i landet arbetet finns.

– Det är att det drabbar till exempel Jämtland mycket, mycket hårdare än Stockholm för att Stockholms löner är högre. Varför är det rimligt att man ska utvisas för ett jobb i Jämtland som du hade fått stanna för om du bodde i Stockholm? säger Paarup-Petersen till Ekot.

Enligt de senaste mätningarna har oppositionen ett övertag på cirka 10 procentenheter mot Tidöpartierna inför valet i september.