Bostadsbubblan
ATTRAKTIVT: I Stockholms län är belåningsgraden dubbelt så hög som i övriga landet. Med 115.285 kronor per kvadratmeter hade huvudstaden också de högsta bostadspriserna förra veckan, enligt Husmasks statistik.

Så slås svenska hushåll ut om bopriserna faller till 2019 års nivå

Publicerad 5 januari 2022 kl 19.40

Ekonomi. Vart tredje hushåll som tar bolån idag skulle inte klara en återgång till prisnivåerna från årsskiftet 2018–2019 utan att få en negativ förmögenhet om börsen samtidigt faller. Det är resultatet av EU:s bankmyndighet EBA:s stresstest för den svenska banksektorn, vilket Dagens Industri var först med att skriva om.

Dela artikeln

Enligt den officiella svenska uppfattningen är svensk banksektor "stark" och nettoförmögenheten i befolkningen den högsta någonsin. Skickliga offentliga makthavare som riksbankschefen Stefan Ingves och Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen har tillsammans med landets kompetenta politiker snart lyckats leda landet ut ur pandemin och lämnat efter sig en befolkning som aldrig varit så finansiellt förmögen.

Men EU:s bankmyndighet EBA:s stresstest för 2021 ger en, för att uttrycka det milt, annorlunda bild. EBA har använt den europeiska systemrisknämnden ESRB:s scenario för tre år, som visar vad som händer om ett land utsätts för en större nedgång på börsen och bostadsmarknaden.

Och det är inte någon stor nedgång som mäts, i alla fall inte i år räknat. När Finansinspektionen år 2017 införde ett smärre amorteringskrav sjönk priserna i Stockholms innerstad från drygt hundratusen kronor per kvadratmeter till en bottennotering på 82.517 kronor per kvadratmeter vid början på 2019. Räknat från priserna idag, som förra veckan låg på 115.285 kronor per kvadratmeter, motsvarar ett fall tillbaka till den nivån ett prisfall på 28 procent.

Stresstestet visar att vid ett boprisfall på 28 procent och ett samtidigt börsfall på 35 procent skulle nästan tre fjärdedelar av de som tar bolån idag förlora mer än 50 procent av sin nettoförmögenhet. Ungefär en tredjedel skulle få negativ nettoförmögenhet, det vill säga ha större skulder än tillgångar.

Även om en större skuldbörda än tillgångsmassa – så kallad insufficiens – inte automatiskt innebär personlig konkurs väntas tillståndet på sikt leda till obestånd där hushållen inte kan betala räkningar och räntor, vilket leder till att skuldsanering eller konkurs blir fallet enligt dagens lagstiftning.

Var femte svensk har pengar på banken
Även om "förmögenheten" är rekordstor är det få svenskar som har likvida tillgångar såsom kontanter, banktillgodohavanden eller guld. Istället sparas det nästan uteslutande i risktillgångar såsom aktier och fonder, vilka raskt förlorar sitt värde i EBA och ESRB:s scenario.

"Eftersom bostadspriserna faller kraftigt i scenariot så kan det likvida sparandet vara skillnaden mellan positiv eller negativ nettoförmögenhet för vissa bolånetagare. Ungefär en femtedel av de nya bolånetagarna vars bostadsvärde blir mindre än bolånet får ändå en positiv nettoförmögenhet tack vare det likvida sparandet", konstaterar Finansinspektionen i en ny rapport där myndigheten har testat scenariot mot svenska förhållanden.

Myndigheten konstaterar att hushåll med likvida tillgångar har bättre möjlighet att hantera störningar som inkomstbortfall eller fallande bostadspriser. Men nya bolånetagares genomsnittliga nettoförmögenhet består inte av kontanter, banktillgodohavanden eller värdeföremål, utan av risktillgångar såsom bostäder och i bästa fall värdepapper.

I scenariot minskar nettoförmögenheten procentuellt mest för de som har belåningsgrader över 85 procent. Nästan alla dessa låntagare skulle förlora hela sin nettoförmögenhet vid ett boprisfall på 28 procent, och därmed ha större lån än tillgångar.

Fel att skulderna minskar
I gruppen med belåningsgrader mellan 70 och 85 procent, där de flesta nya bolånetagare återfinns, är det fler än hälften som skulle förlora hela sin nettoförmögenhet redan vid en återgång till 2019 års prisnivåer.

"Minskningen är större i kronor för hushåll med låga belåningsgrader. Det är bolånetagare som har stora balansräkningar men relativt små lån. Den större förmögenheten och lägre hävstången gör att förmögenheten procentuellt minskar mindre, men det finns bolånetagare som skulle förlora mer än halva sin nettoförmögenhet även bland de med låga belåningsgrader", konstaterar myndigheten.

Från att ha varit ungefär jämnstora 2019 utgjorde skulderna under tredje kvartalet 2021 endast lite över 80 procent av likvida finansiella tillgångar. Det är den lägsta nivån på 20 år men beror inte på att skulderna har betalats, utan på att Riksbanken har blåst upp börsen så kraftigt att tillgångssidan ökat och hushållens balansräkningar svällt. Problemet är bara att långtifrån alla bolånekunder äger aktier, och att även aktier förväntas följa med bostädernas värderingar nedåt när nästa korrektion kommer.

Artikeln är rättad: Prisfallet på 28 procent avser ett fall till 2019 års nivåer räknat från prisnivån idag, inte från prisnivån 2017.


Nyheter från förstasidan


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.