Sedan 1960-talet har stödet till markägare, det så kallade jodbruksstödet, varit EU:s största utgiftspost.
Under lång tid var den upp mot 70 procent av hela budgeten, som EU-ländernas invånare finansierar via skattsedeln.
I dag ligger andelen på knappt en tredjedel – men trycket på att minska bidragsstödet fortsätter.
Kommissionens senaste planer pekar mot en neddragning av stöden med 15–20 procent i nästa budgetcykel, enligt uppgifter till Euractiv.
Jordbruksstödet "CAP" är i dag uppdelat i direktstöd till markägare (79 procent) och stöd till landsbygdsutveckling (21 procent).
Inflytelserika markägarlobbyorganisationer i hela Europa motsätter sig en minskning.
Trots det är det precis i den riktningen EU-kommissionen nu vill gå, medan Frankrike har signalerat kraftigt motstånd.
”CAP är politiskt untouchable,” konstaterar en källa. Samtidigt har tyska bönder nyligen säkrat nya nationella budgetvinster och riktar nu blicken mot Bryssel.
Danmarks EU-ambassadör Carsten Grønbech-Jensen förutspår hårda förhandlingar:
– Storleksdiskussionerna kommer att bli blodiga, säger han inför det danska ordförandeskapet i ministerrådet.
