För att räknas som högkvalificerad invandrare vill SD och regeringen att en invandrare framöver bara ska behöva visa upp ett anställningskontrakt för ett halvår framåt, där lönen är minst 1,25 gånger medianlönen i Sverige.
Enligt dagens regler krävs det en anställningstid på minst ett år och en lön på minst 1,5 gånger medianlönen i Sverige.
Men enligt Ludvig Aspling, invandringspolitisk talesperson för SD, är det "oseriöst" av Fria Tider att hävda att de sänkta kraven skulle medföra en ökad invandring.
Enligt Aspling kan invandrare som inte uppfyller kraven för blåkort nämligen istället få uppehållstillstånd enligt utlänningslagens generösa regler för vanlig arbetskraftsinvandring, och då krävs bara 80 procent av den svenska medianlönen i inkomst, det vill säga 26.560 kronor.
Enligt Tidö-avtalet skulle nivån egentligen ha höjts till 33.200 kronor redan 2023, men sen kom regeringen och SD av någon anledning överens om att istället lägga gränsen på 26.560 kronor.
Båda nivåerna är dock betydligt lägre än vad som kommer att krävas för att få ett blåkort även framöver.
"Personer som annars skulle sökt arbetstillstånd söker nu blåkort. Ingen som kan få blåkort skulle inte kunna få vanligt arbetstillstånd", skriver Aspling i en kommentar på X.
Reglerna är dock inte identiska. Den som söker uppehållstillstånd enligt vanliga regler måste bland annat visa att han eller hon har tillräckliga medel för sitt uppehälle och för sin återresa ut ur Sverige, vilket inte krävs vid en ansökan om blåkort.
Å andra sidan är lönekravet för att få ett blåkort även framöver så högt att de som beviljas det kan antas ha råd med boende och återresa.
Ludvig Aspling påpekar också att de som tilldelas blåkort är mycket få i Sverige och att de inte alltid kommer från tredje världen. Reglerna får därför inte någon nämnvärd påverkan på invandringen, enligt honom.
