Coronavaccin

"Skrämmande hög andel" läkare vägrar ta nya coronavaccinet

Publicerad 5 januari 2021 kl 19.25

Vetenskap. Pfizers vaccin mot covid-19 har köpts in av Sverige och används redan på befolkningen. Men enligt Forbes vågar en "skrämmande hög andel" av USA:s läkare och vårdpersonal inte själva ta vaccinet. Och i en enkät på Medscape svarar nästan två tredjedelar av de deltagande läkarna att de inte tänker ta vaccinet innan de kliniska studierna slutförts, vilket beräknas ske 2023.

Gilla artikeln på Facebook

USA ligger före Europa i vaccinationsprocessen och där har personal inom sjukvården och andra som löper hög risk för att smittas av covid-viruset erbjudits förtur till vaccinering. Men nu kommer rapporter om att många inom sjukvården inte vill ta de nya vaccinen, eftersom de är oroliga för att de längre fram ska visa sig ha biverkningar som inte är kända idag.

Enligt Forbes är en "skrämmande stor andel" av de vårdanställda i USA antingen tveksamma till vaccinen eller har bestämt sig för att inte ta dem. LA Times rapporterar om flera exempel på att vårdanställda är ovilliga att vaccinera sig. Tidningen nämner bland annat ett sjukhus i Kalifornien där merparten av de 700 anställda valde att inte ta vaccinet. Och i Ohio har omkring 60 procent av personalen på vårdboenden tackat nej till vaccinering. Liknande rapporter kommer från Georgia.

Under hösten genomförde Medscape, en stor amerikansk webbplats som riktar sig till läkare, en enkät bland sina registrerade användare och frågade om de själva skulle ta ett vaccin mot covid-19 som med stöd av specialregler för krissituationer godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA innan kliniska fas 3-studier hunnit avslutas. Endast 17 procent svarade att de var villiga att göra det, medan en klar majoritet, 63 procent, svarade att de inte tänkte ta ett sådant vaccin. 19 procent var osäkra. De kliniska studierna av de vaccin från Pfizer respektive Moderna som används för närvarande är ännu inte avslutade.

En undersökning av amerikanska Kaiser Family Foundation gjord i december indikerar att andelen som förmodligen inte tänker vaccinera sig är något högre bland vårdpersonal (29 procent) än bland befolkningen i stort (27 procent).

Åtskilliga fall där vårdanställda har drabbats av misstänkta eller bekräftade vaccinbiverkningar har uppmärksammats i massmedia. Några exempel: En 32-årig läkare i Mexiko har drabbats av inflammation i hjärnan och ryggmärgen, så kallad encefalomyelit, och tagits in för intensivvård efter att ha fått Pfizers vaccin. En läkare i Boston fick en allvarlig allergisk reaktion när han vaccinerades med Modernas vaccin. En sjuksköterska i Tennessee som var en av de första som fick Pfizers vaccin kollapsade i direktsänd TV strax efter vaccineringen. Och en vårdanställd, till synes fullt frisk 41-årig kvinna i Portugal avled nyligen 48 timmar efter att hon fått Pfizers vaccin.

I USA säger sig företrädare för olika myndigheter vara bekymrade över att en betydande andel av vårdpersonalen ställer sig kallsinniga till den erbjudna covid-vaccineringen. I en intervju med Daily Beast i december sade chefen för den amerikanska smittskyddsmyndigheten National Institute of Allergy and Infectious Diseases, läkaren Anthony Fauci, att tveksamheten inför de nya vaccinen kommer att öka hos befolkningen i stort om många inom vården väljer att inte vaccinera sig.

Vacciner genomgår, precis som alla läkemedel, normalt kliniska studier i tre faser innan de efter prövning av läkemedelsmyndigheter godkänns och börjar ges till allmänheten. Två vaccin har hittills godkänts av amerikanska FDA utan slutförda fas 3-studier, ett från Pfizer och ett från Moderna. Vaccinen har med hänvisning till den pågående pandemin, och med stöd av särskilda regler för krissituationer, godkänts trots att de kliniska studierna ännu inte är avslutade utan fortfarande pågår. Pfizers studie kommer inte att avslutas förrän om två år, i januari 2023.

Pfizers vaccin Comirnaty har efter ett så kallat "villkorligt godkännande" från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA börjat användas i Sverige och övriga EU-länder medan Modernas vaccin väntas bli villkorligt godkänt i EU inom kort.

Att de kliniska studierna ännu inte har avslutats innebär att man i nuläget inte vet hur länge vaccinerna skyddar mot covid-19.

"Det är för närvarande inte känt hur länge skyddet som Comirnaty ger varar", skriver EMA på sin hemsida.

Det är också oklart vilka biverkningar vaccinet kan ha på längre sikt. Bland de obehagligare biverkningar som för närvarande tas upp på bipacksedeln för Comirnaty finns tillfällig ensidig ansiktsförlamning, så kallad Bells pares, som uppges kunna drabba upp till en av tusen personer som tar vaccinet och svåra allergiska reaktioner som uppges drabba upp till en av tiotusen.

Förra gången ett snabbutvecklat vaccin släpptes på den svenska marknaden var 2009 då stora delar av befolkningen vaccinerades mot svininfluensa. I efterhand upptäcktes det att vaccinet orsakade narkolepsi, en obotlig neurologisk sjukdom som bland annat ger upphov till återkommande plötsliga sömnattacker och hallucinationer.


Åtalet mot AFA

Bekräftades vara äkta – nu tätnar mysteriet. Besättningen berättar om filmerna från närkontakten som militären först försökte mörka.0 Plus

Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.