Den forskning som Anshuman Bhardwaj, post doc i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, och hans medförfattare nu presenterar kan ge ledtrådar som bidrar till lösningen på gåtan om hur vi förutser jordbävningar, vilket hittills visat sig vara svårt.
Forskarna har undersökt jordbävningen i Gorkhadistriktet i Nepal och ytterligare två stora jordbävningar som också ägde rum 2015: Illapel-jordbävningen i Chile och Farkhar-jordbävningen i Afghanistan.
Genom att analysera 15 år av data från instrumentet Modis (MODerate resolution Imaging Spectrometer), som finns ombord på Nasas satellit Terra, har forskarna observerat att det finns både varma och kalla avvikelser i de marktyper – icke snötäckt mark, sjöisar och sjöar – som undersökts i de aktuella områdena. Men avvikelserna är inte konsekventa – snö utgjorde ett undantag.
Yttemperaturen på snötäcken är den enda landvariant där forskarna observerat endast varmare avvikelser, och dessutom i anslutning till samtliga tre jordbävningar. Enligt forskningsresultatet förekommer temperaturavvikelserna två till tre veckor före en jordbävning.
– Avvikelser i yttemperaturen på snö kan vara en markör på en kommande jordbävning. Nu behöver vi undersöka fenomenet i detalj genom att göra långsiktiga seismiska och termiska fältmätningar för att bättre förstå mekanismen, dess konsistens och tillförlitlighet, säger Anshuman Bhardwaj, som själv varit i Langtang i nepalesiska Himalaya på fältexpedition innan den stora jordbävningen ödelade stora delar av regionen, i ett pressmeddelande.
– Förödelsen efter jordbävningen var total och extremt tragisk. Nyhetsrapporteringen och bilderna från regionen inspirerade oss att undersöka det här fenomenet ur olika synvinklar, säger Anshuman Bhardwaj och fortsätter:
– Från början var vi intresserade av att observera förändringar i bergen med hjälp av satellitbilder. Då upptäckte vi något ovanligt – snötäcken som utarmats under ett väldigt kort tidsspann. Det fick oss att vilja undersöka temperaturförändringarna och det i sin tur ledde fram till det här forskningsresultatet.
Forskningsresultatet har publicerats i tidskriften Remote Sensing of Environment. Javier Martín-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, är också en av medförfattarna.
– Våra resultat tyder på att vi bör vara mindre pessimistiska när det gäller möjligheten att kunna förutse jordbävningar. Men det finns ett omedelbart behov av holistiska insatser där forskare med olika bakgrund utforskar flera andra teorier kring förutsägbarhet, säger Anshuman Bhardwaj.
