Något fler i storstäder (15 procent) säger ja till enbart vegetarisk mat, medan siffrorna är 11 procent i regionstäder och 8 procent i mindre städer och landsbygd. Även bland de som benämner sig som vegetarianer tar 4 av 10 avstånd från att all mat som serveras i skolan ska vara vegetarisk.

– Ungas primära sätt att förhålla sig till kost är till exempel att äta svenskproducerat i möjligaste mån. På två år har andelen unga som i första hand väljer svenskt ökat från 32 procent till 44 procent, säger Sara Fröhling Lind, livsstilsexpert på Ungdomsbarometern.

För många unga är det en självklarhet att ställa krav på maten som serveras i skolan, utifrån de preferenser man har kring kosten, till exempel svenskproducerat kött eller mer ekologisk mat. Maten ska också vara ätbar och god, vilket är en annan viktig aspekt.

– Det blir vanligare att skolor tar ställning för klimatet genom att enbart servera vegetarisk mat. Här tror vi att ungdomar faktiskt har bättre koll på läget när de i stället lägger större vikt vid hur maten är producerad, inte vilken slags mat det är. Samhället har också en stor utmaning generellt om man tittar på resultatet från undersökningen. Det är en mycket olycklig signal vi får från dagens unga att de önskar att skolmaten ska vara ätbar vilket de uppenbarligen inte tycker att den är idag. Det serveras mycket mat i våra skolkök som skolungdomar inte äter upp. Det är varken bra för ungas hälsa eller miljön. Här krävs uppenbart ett omtag, säger säger Isabel Moretti, vd på Svenskt Kött, i ett pressmeddelande.