– De är ju uppväxta med det digitala och för dem kanske det är extra speciellt att skicka ett fysiskt julkort. De har kanske upptäckt det och ser hur kul det kan vara, säger frimärkeschefen Stina Olofsdotter på Postnord i ett pressutskick.

I fjol skickades totalt omkring tolv miljoner fysiska julkort. Det kan jämföras med drygt 60 miljoner under toppen i slutet av 1990-talet, då föräldrar till babyboomers (s.k. silents) och babyboomers, som då ofta var småbarnsföräldrar, dominerade skickandet.

Sedan dess har julkortens användning minskat i synnerhet bland babyboomers men trenden har alltså vänt uppåt igen bland de yngsta vuxna.

Nästan åtta av tio svenskar föredrar att få julhälsningar som fysiska kort i posten, enligt undersökningen som gjorts av Kantar för Postnords räkning.

Samtidigt är det bara hälften av svenskarna som helhet som planerar att själva skicka julkort i år.

– Julkortet har alltid varit ett sätt att visa omtanke, något som blev extra viktigt i pandemins spår när det var svårt att träffa nära och kära, säger Stina Olofsdotter.

Undersökningen visar att 57 procent tycker att det är ganska eller mycket viktigt att behålla traditionen. De främsta skälen till att vilja ha julkort är att det gör mottagaren glad och visar att någon bryr sig.

Digitala hälsningar är betydligt mindre populära än fysiska kort, oavsett kön eller ålder. Förra året fick 38 procent julkort från någon de själva hade glömt att skicka till.

För att ett julkort med julfrimärke ska hinna fram före julafton behöver det postas senast den 15 december. Med vanligt frimärke gäller den 20 december.