Daniela Klette greps i februari 2024 efter omkring 30 år på flykt.
Hon är känd från den tyska terrorgruppen Röda armé-fraktionen (RAF), även känd som Baader-Meinhof-ligan.
På onsdagen dömdes 67-åringen till 13 års fängelse för att ha deltagit i flera rån efter att RAF upplöstes 1998. Hon döms också för bland annat utpressning och vapenbrott i samband med rånen.
En annan rättegång pågår också mot Klette där hon anklagas för att ha deltagit i flera RAF-terrordåd, bland annat skjutningen mot USA:s ambassad i Bonn 1991 och en bombattack mot ett fängelse i Frankfurt 1993.
Redan hösten innan hon greps hade tyska journalister, som arbetade med ARD-podden "Legion", bett Michael Colborne från journalistgruppen Bellingcat om hjälp.
Han matade in gamla efterlysningsbilder på Klette i ansiktsigenkänningsprogrammet Pimeyes. Träffarna ledde till bilder från evenemang kopplade till ett capoeiracenter i Berlin, där en kvinna i medelåldern förekom under namnet Claudia Ivone.
– Det var ganska enkelt, säger Michael Colborne till Tages-Anzeiger.
Han bedömde att kvinnan på de nya bilderna med hög sannolikhet var den efterlysta Daniela Klette.
När terrorkvinnan greps visade det sig att hon verkligen hade levt under namnet Claudia Ivone.
Fallet väckte frågan varför polisen inte hittade henne tidigare. Pimeyes fungerar som en bildsökmotor där användaren laddar upp ett ansikte och algoritmen söker igenom stora mängder bilder på nätet efter liknande ansiktsdrag. Enligt bolaget används inte bilder från sociala medier.
Tysk polis får sannolikt inte använda just Pimeyes eller liknande tjänster. Stefan Brink, tidigare dataskyddsansvarig i Baden-Württemberg, varnade redan 2020 för "uppenbara rättsbrott" med sådana program.
EU:s dataskyddsförordning förbjuder enligt Tages-Anzeiger användning av biometriska uppgifter för att entydigt identifiera personer. Det gäller särskilt om bildmaterialet har samlats in utan samtycke från personerna på bilderna.
Tyska myndigheter använder däremot ansiktsigenkänning i andra former. Den federala polisen har haft ett sådant system sedan 2008 och databasen innehåller i dag 6,7 miljoner porträttbilder. Det handlar framför allt om bilder som polisen själv tagit vid identifiering eller om efterlysningsbilder.
Några färska foton på de ännu efterlysta RAF-medlemmarna Ernst-Volker Staub och Burkhard Garweg har däremot inte hittats med verktyget.
