Estoniakatastrofen
Regeringen Carl Bildt använde Estonia – en civil passagerarfärja – för att smuggla militär utrustning från Ryssland till västmakterna under början av 1990-talet. Smugglingen mörkades i myndigheternas officiella utredning av Estonia.

Estland startar ny utredning om Estonia

Publicerad 3 februari 2020 kl 01.46

Utrikes. Estland har tillsatt en utredning som ska ta ställning till om nya dykningar bör genomföras vid smugglings- och passagerarfärjan M/S Estonia som sjönk i Östersjön den 28 september 1994. Det skriver den estniska regeringen i ett pressmeddelande.

Gilla artikeln på Facebook

Färjelinjen, som tillkom på den dåvarande statsministern Carl Bildts initiativ, användes för att frakta ryska försvarshemligheter från öst- till väst i början av 1990-talet. Smugglingen mörkades dock i den officiella haveriutredning som senare presenterades av myndigheterna, trots att uppgifterna alltjämt varit kända för både Tullverket och Försvarsmakten i Sverige.

Senare framkom även att Försvarsmakten, som skötte bevakningen av Estonias vrak, kort efter förlisningen hade låtit öppna bogrampen till vraket och därefter låtit stänga den efter sig i ett försök att dölja spåren av intrånget, som också mörkades i haveriutredningens rapport. Räckena till rampen, som skadades när man öppnade den, sågades av och lämnades utanför fartyget efter operationen. De fastnade senare på bilder (s. 22) som drygt tio år senare blev föremål för debatt i Sveriges riksdag.

"Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att utröna skälen till att haverikommissionen underlåtit att nämna dessa omständigheter i sin slutrapport?", frågade Henrik S Järrel (M) i en interpellation till ansvarig minister Mona Sahlin (S) år 2005, och fick till svar att ministern inte tänkte göra någonting eftersom frågan redan hade utretts av "den mycket renommerade och pålitlige Johan Hirschfeldt".

Juristen Johan Hirschfeldt var Ingvar Carlssons rättschef under tiden efter Estoniakatastrofen, när regeringen beslutade att inte bärga fartyget, och var alltså jävig. Hans utredning bringade ingen klarhet i vad som inträffat när Estonia sjönk, men användes däremot för att samla in bevisning som sedan, rapporterade Expressen, förstördes av Hirschfeldt.

I höstas framträdde Estonias ordinarie taxfreechef Raivo Martinson och uppgav att han sett fartygets andrekapten Avo Piht vid liv på tv-bilder efter olyckan, vilket Fria Tider skrev om då. Piht är en av åtta estniska besättnings­medlemmar som setts av vittnen eller antecknats som räddade efter olyckan, men som senare påstås vara saknade och idag är dödförklarade. I Sverige JK-anmäldes flera av försvinnandena, som misstänktes ha skett på Huddinge sjukhus utanför Stockholm, men frågan ledde inte till några utredningsåtgärder från JK.

Finlandssvenska YLE:s samhällsmagasin Spotlight publicerade på måndagen en längre dokumentär (kan ses från Sverige) av det material som låg till grund för haverikommissionens officiella slutrapport. Slutsatsen i programmet blev att den officiella rapporten innehåller "häpnadsväckande slarv med bevismaterial, redigerade vittnesmål och gåtfulla luckor".

Men trots att de officiella utredningsinsatserna alltså hittills har lämnat en del övrigt att önska har både Finland, Estland och Sverige varit överens om att några nya utredningar inte behövs. Frågan har dock med jämna mellanrum debatterats, framförallt Estland, som i våras fick en ny regering.

Carl Bildt uppgav för ett år sedan att han var "genuint oroad" av den nya regeringen, som han anklagade för att flirta med så kallad högerextremism. Men nu framkommer alltså nya skäl till möjlig oro hos den numera pensionerade svenske politikern.

"Vid ett regeringssammanträde i dag beslutades att justitiedepartementet ska tillsätta en expertgrupp för att hantera den begäran som inkommit från överlevare och anhöriga till offer för passagerarfärjan Estonia. Utredningen ska lämna sitt betänkande i slutet av mars och ge förslag på kommande åtgärder", meddelar regeringen i Tallinn i ett pressmeddelande på torsdagen.

I november slog Tallinns författningsdomstol fast att regeringen senast den 25 januari måste svara på en begäran från anhöriga och överlevande om att starta en ny utredning, som inbegriper dykningar vid vraket. Och nu blir det alltså ett svar, men först i mars.

"Anhöriga till offren för katastrofen har ansökt om att regeringen ska besluta om en ny utredning. Vi vill att våra bästa experter tar ställning till om det behövs och under vilka omständigheter i så fall", skriver regeringen i uttalandet.

I november var den etniska regeringen ganska försiktig med sina uttalanden om nya dykningar, och antydde att Sverige har någon sorts vetorätt mot nya dykningar. Det skulle i praktiken innebära dykförbud, eftersom motståndet mot att ta reda på sanningen är kompakt i just Sverige.

– Det här berör invånare också i andra länder och vi måste uppnå konsensus med de här ländernas regeringar, sa inrikesminister Mart Helme i november.

Men landets tidigare statsåklagare Margus Kurm, som utredde Estoniakatastrofen i början av 2000-talet, håller inte med. Under sin förra utredning ville han se nya dykningar, men han tystnade så småningom i sina krav. Idag anser han dock att gravfridsavtalet med Sverige inte hindrar Estland att dyka om syftet är att utreda Estoniakatastrofen.

– Avtalet om gravfrid som slöts mellan Sverige, Finland och Estland 1995 är ett mycket kortfattat dokument som ger utrymme för tolkningar. En tolkning är att dykningar i syfte att hämta upp föremål eller kroppar från vraket är förbjudna, men inte dykningar i sig, säger Kurm i Spotlight.

Henrik Ringbom, docent i havs- och sjörätt vid Åbo Akademi, håller med Kurm. Finland, Estland och Sverige har visserligen förbjudit dykningar, även i utredningssyfte, i sina nationella lagar.

– Men om en av avtalsstaterna, och i synnerhet Estland som Estonias flaggstat, vill undersöka vraket så är läget ett helt annat. Då är det avtalet som styr de rättsliga förhållandena mellan staterna, inte den finska lagen. Och avtalet är mycket mindre kategoriskt när det gäller dykningar, säger Ringbom till svenska YLE.

Gravfridsavtalet inbegriper inte ett generellt dykförbud. Avtalet förbjuder dykning i syfte att hämta upp kroppar eller föremål. En teknisk utredning faller utanför avtalets begränsningar, konstaterar Ringbom.


Brottsvåg på badhusen

Helgbesöket på badet blev en mardröm. Män från Mellanöstern sexofredade Ann-Sofie, hennes fjortonåriga styvdotter och elvaåriga systerdotter.0 Plus

Sex med flyktingbarn

Talar ut anonymt på vänstersajt. Nu väcks frågan om svenska kvinnors sex med flyktingbarn kan vara övergrepp.0 Plus

Nyheter från förstasidan


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.