Studien jämför krigsbarnen med deras icke-ivägskickade syskon med avseende på psykisk ohälsa i vuxenlivet som har varit allvarlig nog att leda till en sjukhusvistelse. Till sin hjälp hade forskarna bland annat det kompletta krigsbarnsregistret över barn som återvände till sina biologiska familjer efter krigets slut (cirka 49.000 barn).
Resultatet visar en könsbaserad skillnad. Män som skickades till Sverige har klarat sig bättre i vuxenlivet än deras bröder som stannade kvar hemma i Finland medan de kvinnliga krigsbarnen i högre grad har blivit intagna för bland annat vård av depression än systrar som stannade kvar.
– Det är fråga om en storskalig barnförflyttning förorsakad av ovanligt plötsliga förändringar i förhållandena som en följd av andra världskriget, vilket förklarar den mycket stora spridningen i familjebakgrund bland krigsbarnen jämfört med dagens fosterbarn eller adoptivbarn, säger Torsten Santavirta, en av medförfattarna som är verksam vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
– Trots det vore det absurt att anta att familjebakgrunden och föräldrarnas egenskaper inte spelade en roll i beslutet att skicka iväg ens barn till ett främmande land och en okänd familj. Denna selektering av familjer kan kringgås ifall man jämför syskon från samma familj som skiljer sig åt vad beträffar krigsbarnsvistelsen, fortsätter han.
