– Den minskade försäljningen av antibiotika på recept beror sannolikt bland annat på den fysiska distanseringen och smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin, som har medfört en minskad spridning även av andra infektioner, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Statistiken som Folkhälsomyndigheten nu sammanställt visar att den totala antibiotikaförsäljningen på recept 2020 minskade från 286 recept per 1 000 invånare och år till 237 recept per 1 000 invånare och år, en minskning med 17 procent. Allra mest (-43,9 procent) minskade försäljningen i åldrarna 0 till 6 år. Försäljningen av luftvägsantibiotika minskade med 28,1 procent jämfört med föregående år. Den totala försäljningen av antibiotika har minskat lite varje år sedan 2008, men att minskningen var så kraftig 2020 beror troligen på covid-19-pandemin.

Även försäljningen av antibiotika som oftast används mot urinvägsinfektioner hos kvinnor 18–79 år samt antibiotika mot hud– och mjukdelsinfektioner minskade under 2020 jämfört med 2019. Försäljningen i dessa grupper minskade med 4,9 procent respektive 10,2 procent.

Sammantaget minskade försäljningen av antibiotika i alla 21 regioner under 2020. Statistiken visar att det är stora skillnader mellan regionerna: Västerbotten ligger fortsatt lägst, nu med 201 recept per 1 000 invånare, och Skåne ligger högst med 261 recept per 1 000 invånare.

– Det är positivt att se en så stor minskning i alla regioner och att nästan alla når Stramas 250-mål. 2020 var förstås ett mycket speciellt år, men vi ser inga tecken på att de som verkligen behövt antibiotika inte fått detta förskrivet.

Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Socialstyrelsen tidigare gjort en analys, publicerad i december 2020, som visar att den minskade användningen av antibiotika inte lett till fler allvarliga bakteriella infektioner, och myndigheten fortsätter att följa utvecklingen.