Framförallt är det Spanien, Portugal och Cypern, men även Irland, som kan komma att kräva mer generösa villkor på sina nödlån. De fyra länderna har beviljats krediter liknande dem som Grekland fått, men har tillskillnad från Grekland underkastat sig åtstramningar av sina statsbudgetar, skriver AP.
Till följd av nedskärningarna har vänsterpolitiska proteströrelser, precis som Syriza i Grekland, växt fram i de fyra länderna. Vänsterrörelserna vill få ett slut på nedskärningarna och anser istället att Nordeuropas skattebetalare ska skjuta till pengar och rädda deras ekonomier undan konkurs.
Ett av de politiska partier som bildats i protest mot nedskärningarna är vänsterpopulistiska Podemos i Spanien som fick nästan åtta procent av rösterna i valet förra året. Hittills har dock framgångarna för missnöjespartier som Podemos begränsats av de realpolitiska förutsättningarna. Vetskapen om att länderna i Nordeuropa har möjlighet att helt strypa strömmen av bidragspengar och nödlån gör att väljarna avstår från att rösta fram sådana partier till makten.
Men om länderna i eurozonen ger efter för grekernas krav och beviljar Grekland nya lån, trots att man inte underkastar sig besparingsåtgärder och omfattande ekonomiska reformer, så finns risken att partier som Podemos snabbt får ett växande folkligt stöd. I sådana fall kan snart länder som Spanien, Portugal och Irland också ha vänsterregeringar som vill att skattebetalarna i resten av EU finansierar deras välfärdssystem.
Därmed kan det visa sig vara bättre för EU att låta Grekland gå i konkurs än att ge efter för kraven om man den här veckan inte lyckas nå en överenskommelse med den grekiska vänsterregeringen.
