Det är befolkningstillväxten i Sverige, som beror på invandring, som gör att den kommunala låneskulden fortsätter att öka.

Totalt ökade kommunernas och regionernas skuldsättning med 52 miljarder kronor under 2018 och uppgick till 656 miljarder kronor, enligt Kommuninvest. Det är en ökning med 8,6 procent sedan året innan och motsvarar 13,7 procent av Sveriges BNP. Den genomsnittliga låneskulden per invånare uppgick 2018 till 64.166 kr per invånare, 4.443 kr mer än 2017.

Som den "huvudsakliga drivkraften" bakom skuldökningen utpekas en kraftig befolkningstillväxt, men även ökningen av inflyttning till städerna samt omfattande renoveringsbehov av fastigheter från 1960- och 70-talen, nämns.

– Givet den demografiska utvecklingen är det naturligt att investeringar och låneskuld ökar men kommunerna behöver jobba med sina finansiella mål för att kunna leva upp till god ekonomisk hushållning och växa i balans, säger Tomas Werngren, Kommuninvests VD, i ett uttalande.

Enligt Kommuninvest kommer den kommunala låneskulden fortsätta att öka de närmaste åren beroende på den försämrade ekonomin samt behovet av investeringar.

"En växande andel äldre och yngre ökar efterfrågan på välfärdstjänster, vilket medför investeringsbehov i framför allt verksamhetsfastigheter. De sammantagna investeringarna i kommunsektorn uppgick till 183,7 miljarder kronor under 2018, en ökning med 18,5 miljarder jämfört med året innan", skriver det kommunalägda kreditmarknadsbolaget.

– Min bedömning är att kommunerna klarar av en begränsad period med lägre självfinansieringsgrad och ökad låneskuld så länge intäkterna är tillräckliga för att täcka kostnaderna, vilket kommer bli en utmaning, och prioritering mellan olika investeringar blir allt viktigare, säger Emelie Värja, Forskningsansvarig Kommuninvest.