Mannen sökte asyl i Sverige i april 2018, men i september 2019 avslog Migrationsverket ansökan.
Målet återförvisades därefter av migrationsdomstolen. Migrationsverket avslog återigen mannens ansökan i juli 2020 och beslutade att utvisa honom till i första hand Kuwait eller Irak.
Mannen har hänvisat till att han riskerar "skyddsgrundande behandling i hemlandet på grund av sin könsöverskridande identitet som transperson".
Men Migrationsverket konstaterade bland annat att mannen inte styrkt sin identitet eller gjort denna sannolik eftersom han inte har inkommit med någon identitetshandling, samtidigt som han har lämnat motstridiga uppgifter om sitt för- och efternamn samt om sin ålder. Det är oklart om han är medborgare i Kuwait eller Irak.
"Uppgifterna om hennes könsidentitet som kvinna är inte tillförlitliga. Hon har därmed inte gjort sannolikt att hon i Kuwait eller Irak tillhör eller kan komma att tillskrivas att tillhöra en särskilt utsatt grupp på grund av könstillhörighet", konstaterar verket.
Men migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Göteborg går nu på mannens linje och beviljar honom flyktingstatusförklaring samt ett treårigt uppehålls- och arbetstillstånd.
– Det är ovanligt att en asylsökande åberopar en könsidentitet som transperson som skyddsskäl. Rätten har i detta fall varit enig om att den asylsökande har redogjort för sina reflektioner om att hon identifierar sig som kvinna på ett klart och detaljerat sätt, säger rådmannen Lars I. Magnusson i ett pressmeddelande.
Domstolen har helt lagt mannens egna påståenden till grund för bedömningen av hans behov av skydd. Han har inte har gjort någon särskild hemvist sannolik och har därför prövats mot både Kuwait och Irak.
Migrationsdomstolen anser att det "mot bakgrund av åberopad landinformation och Migrationsverkets bedömning framstår som sannolikt att hotbilden sträcker sig över hela de båda länderna".
– Kvinnan skulle inte ha möjlighet att öppet berätta om sin bakgrund för människor vare sig i Irak eller i Kuwait och risken är då att hon måste utstå repressalier på den ort där hon bosätter sig som transperson. I domen konstateras även att det sannolikt saknas möjligheter för kvinnan att få ett adekvat myndighetsskydd, säger Lars I. Magnusson.
