Den hårt kritiserade lagen kom till i syfte att ge vuxna så kallade flyktingbarn med utvisningsbeslut en ny chans att stanna i Sverige genom att gå på gymnasiet.
Migrationsdomstolen i Malmö konstaterade i början av juli att lagen var så undermålig att den inte "fick tillämpas". Men då valde Migrationsverket trots det att fortsätta bevilja asyl till de vuxna afghanska männen.
Men efter att även migrationsdomstolen i Stockholm dömt på ett liknande sätt som den i Malmö backar Migrationsverket.
– Om Migrationsverket inte avvaktar med att fatta beslut i vissa ärenden skulle det leda till en rättsosäker situation där beslutet skulle bero på om ärendet prövas av Migrationsverket eller domstolen, säger Inga Thoresson Hallgren, ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverket, i ett pressmeddelande.
Efter att migrationsdomstolarna i Malmö och Stockholm på olika grunder bedömt att bestämmelsen om sänkt beviskrav för identitet inte ska tillämpas har två av Sveriges fyra migrationsdomstolar underkänt bestämmelsen. Åtminstone en av domarna har överklagats till Migrationsöverdomstolen.
Enligt Migrationsverket ska beslut beslut där den nya gymnasielagen kan ligga till grund för ett uppehållstillstånd inte fattas förrän rättslig vägledning finns från Migrationsöverdomstolen.
– Vi gör så här av rättssäkerhetsskäl, framförallt när det gäller frågan om förutsägbarhet för den sökande, säger Inga Thoresson Hallgren, ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverket.
Migrationsverket kommer fortsätta dock att fatta beslut i ärenden där den sökande "uppenbart inte uppfyller grundkraven för ett uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen". Det kan till exempel handla om ärenden där den sökande kom till Sverige efter den 24 november 2015 eller inte har väntat på beslut i 15 månader eller mer.
Sedan lagen trädde i kraft 1 juli i år har cirka 4.000 ansökningar kommit in till Migrationsverket, och beslut har hittills fattats i knappt 100 ärenden. Av dessa var omkring 10 bifall och resterande var avslagsbeslut.
