Irland blev därmed det första och enda landet hittills där befolkningen själva fått ta ställning i frågan.
Ett ja till homoäktenskap möjliggjordes inte minst sedan samtliga politiska partier ställt sig bakom en ändring av grundlagen som möjliggör en legalisering av dem. Under valkampanjen hade nej-sidan därmed ingen stark politisk aktör som kunde backa upp kampanjen, skriver Reuters.
Under kampanjen har det dessutom kastats anklagelser från båda håll om att motståndarsidan tar emot pengar från utländska kapitalstarka lobbyister. Nej-sidan har anklagats för att ta emot pengar från högerkristna grupper i USA medan ja-sidan även de anklagats för att ta emot pengar från utländska "filantroper", rapporterade The Guardian om för en vecka sedan.
De preliminära resultaten visar att nej-sidan trots allt gjorde bättre ifrån sig än väntat och att omkring en tredjedel av de röstande sade nej till homoäktenskap. Enligt opinionsmätningar under valrörelsen förutspåddes en jordskredsseger för ja-sidan där man hade omkring 75 procent av väljarstödet bakom sig.
Det starkt katolskt kristna Irland avkriminaliserade homosexuella gärningar mellan myndiga män så sent som 1993 och den Katolska kyrkans makt över inrikespolitiken har sedan dess kraftigt försvagats. Kyrkan har därför inte haft något större inflytande över valkampanjen inför folkomröstningen.
