Traditionellt har den evolutionära utvecklingen inom en insektsart förklarats med att honor väljer hannar bland annat beroende på hur stora de är, så kallad assortativ parning. Sådana parningsmönster har delvis även ansetts förklara varför isoleringen mellan arter bibehålls.
Nya forskningsresultat från Lunds universitet visar på motsatsen: assortativ parning bryter snarare ned än bevarar den sexuella barriären mellan arter, vilket kan leda till att arter dör ut. Den nya kunskapen kan få betydelse inom naturvård och artbevarande.
Forskarna vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund har studerat den morfologiska variationen hos två närbesläktade arter jungfrusländor, den mindre blåbandade jungfrusländan och den större blå jungfrusländan. Forskarna har undersökt hur denna variation i utseende, form och storlek påverkar sannolikheten att jungfrusländorna parar sig, såväl inom arten som mellan de två arterna.
Resultaten visar att stora honor parar sig med stora hannar inom sin egen art, men också att vissa hannar av den mindre arten blåbandad jungfruslända väljer att para sig med honor av den större arten blå jungfruslända. Flera kompletterande experiment visar på attraktionskraft huvudsakligen i den riktningen över artgränserna. Däremot finns inte motsvarande attraktion i den andra riktningen, det vill säga hannar av den större arten attraheras inte av honor från den mindre arten.
Enligt Erik Svensson, evolutionär biolog vid naturvetenskapliga fakulteten, avspeglar honors storlek deras reproduktionsförmåga. Det i sin tur förklarar varför hannar av den mindre arten attraheras av honor som tillhör den större arten, eftersom stora honor har hög fekunditet, det vill säga förmåga att alstra avkommor. De har sannolikt också högre överlevnad än små honor.
– Parningsmönster baserat på storlek och kvalitet hos individer motverkar delvis den sexuella barriären mellan de här två arterna. Våra resultat visar också att sexuellt urval genom att hannar konkurrerar om honor inte nödvändigtvis upprätthåller isoleringen mellan arter, utan snarare försvagar den, säger Erik Svensson i ett pressmeddelande.
Hannars konkurrens om honor kan därför i vissa fall leda till att arter dör ut då närbesläktade arter möts, ifall hannar av den mindre arten dras till honor som tillhör den större arten. Forskningsresultaten från Lunds universitet kan få betydelse för svensk och internationell naturvård och arbetet för att bevara arter.
– Än så länge är det grundforskning men på 10 – 20 års sikt kanske naturvårdare börjar titta på de här aspekterna när de ska återintroducera eller bevara hotade arter, säger Erik Svensson.
I undersökningen har forskarna studerat hundratals individer i naturliga populationer runt om i Skåne. Morfologiska egenskaper som avspeglar storlek och form har undersökts, dessutom har parningsbeteendet studerats. Resultaten publiceras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Evolution där den är toppnyhet i juni månads utgåva.
