– Många unga förstår inte vad en skuldsanering innebär. De har en bild av att det bara är att beställa en sanering och sedan få skulderna avskrivna, och så är det inte, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden, i ett pressmeddelande.
För personer med så stora skulder att de inte kan betala tillbaka inom en överskådlig tid, finns möjligheten att ansöka om skuldsanering hos Kronofogden. Och det gör allt fler skuldsatta.
Under årets första sex månader ansökte 15.325 personer om skuldsanering – en ökning med 41 procent jämfört med samma period i fjol och den högsta siffran någonsin.
Antalet ansökningar har blivit fler i alla åldersgrupper, förutom 65-plus. Ökningen är särskilt kraftig för unga mellan 18 och 34 år. Här handlar det om mer än en fördubbling.
– Vi ser förstås positivt på fler ansökningar, eftersom en skuldsanering kan vara en väg ut ur svåra skuldproblem. Men vi är bekymrade över att så många unga söker, säger Per-Olof Lindh och fortsätter:
– Vi fokuserar nu på att få ”rätt personer” att ansöka och arbetar för att ge snabba besked till alla yngre som saknar förutsättningar att få skuldsanering, så att de kan få annan nödvändig hjälp istället, exempelvis hos kommunernas budget- och skuldrådgivare. Om de inte får hjälp, finns en stor risk att de fastnar i en långvarig och negativ skuldspiral.
Per-Olof Lindh föreslår även att de unga ska prata med någon i sin närhet, en förälder kanske, för att gå igenom sin ekonomi och se vad de kan göra åt sin situation.
– Det finns ofta en viss vånda att prata ekonomi med närstående. Man pratar om väldigt mycket, men sällan om ekonomi, säger han.
