Bakgrunden är en uppgörelse som slöts mellan demokrater och republikaner sommaren 2011. Uppgörelsen gick i grova drag ut på att om man inte lyckades hitta en lösning på landets akuta ekonomiska problem före slutet av 2012 så skulle en rad åtgärder automatiskt träda i kraft vilka slår mot demokraternas och republikanernas intressen ungefär lika mycket. Effekten av dessa åtgärder blir en brant minskning av USA:s budgetunderskott på kort tid, därav namnet finansbranten.
Finansbranten innebär i praktiken kraftiga skattehöjningar och nedskärningar på samma gång för att få ekonomin någorlunda i balans. När uppgörelsen slöts var den tänkt att fungera som en sista utväg och ett sätt att tvinga fram en mer genomtänkt och planerad uppgörelse. Att chocka ekonomin med drastiska åtgärder bedömdes förra året vara ett så pass avskräckande scenario för både demokrater och republikaner att båda parter skulle se till att anstränga sig för att nå en uppgörelse i god tid innan 31 december 2012.
Men någon uppgörelse har man ännu inte nått. Demokrater och republikaner grälar fortfarande, framförallt om skattenivåer för de mest förmögna och hur mycket och länge arbetslösa ska kunna få bidrag. Vita Huset antydde dock under veckan att man är beredda att låta finansbranten slå till med full kraft, vilket innebär kraftiga skattehöjningar, för att därefter omedelbart återigen lagstifta om skattesänkningar för låg‐ och medelinkomsttagare. Republikanerna skulle då tvingas ge upp sina ambitioner om att hålla skatterna nere för landets höginkomsttagare, vilket partiet ansett vara viktigt.
USA:s militära budget är en annan uppmärksammad kostnadspost som kommer att drabbas hårt vid årsskiftet om ingen annan uppgörelse nås. Ett faktum som Pentagon in i det sista har vägrat acceptera eller planera inför. Inte förrän i onsdags meddelade det amerikanska försvarsdepartementet att man nu förbereder sig för en kalldusch av sällan skådat slag. Finansbranten innebär att den amerikanska krigsmakten bantas med 500 miljarder dollar över de närmaste tio åren utöver redan inplanerade 487 miljarder dollar, besparingsåtgärder som man anser "hotar landets säkerhet".
