jpellgen/CC-BY-NC-ND

"Om välfärd är bra - varför lever då svenskar så mycket bättre i USA än i Sverige?

Publicerad 14 september 2012 kl 02.23

Ekonomi.Ju mindre stat - desto bättre går det för den etniske svensken. Det hävdar nationalekonomen och skatteexperten Daniel J. Mitchell i denna analys.

Gilla artikeln på Facebook

När jag rest genom Europa har jag ofta hamnat i debatter om huruvida amerikansk eller europeisk politik är den bästa. Jag försöker i allmänhet undvika jämförelsen, dels eftersom Europa i sig inte är särskilt homogent och dels eftersom de enskilda nationerna både har bra och dåliga saker med sin politik.

Ibland måste man dock tillåta sig att göra generella jämförelser, och då är statistik över levnadsstandarden i olika länder ett kraftfullt verktyg. I det här fallet utgör statistiken ett tungt bevis på att européerna betalar ett högt pris för sin stora välfärdsstat.

När jag nämner sådana uppgifter, svarar ofta välfärdsstatens anhängare att jag gör en orättvis jämförelse när jag klumpar ihop effektiva välfärdsstater i norra Europa med dåligt fungerande välfärdsstater i Sydeuropa.

Det är en väldigt bra poäng, och jag erkänner gärna att länder som Sverige och Danmark är utmärkta exempel på hur man gör helt fel sak på bästa möjliga sätt. De har stora välfärdsstater, men de kompenserar med en politik som tillåter avreglerade marknader på andra områden.

I själva verket är Sverige ett bra exempel på en nation som har genomfört en del bra reformer under de senaste åren, till exempel valfrihet och delvis privatisering av de sociala trygghetssystemen.

Men jag hävdar att dessa goda reformer inte helt kompenserar skadorna som de stora offentliga utgifterna för med sig. Och nu har jag ett nytt – och mycket spetsigt – argument i min verktygslåda. En studie från Londonbaserade Institute for Economic Affairs har funnit att svenskättlingar i USA har betydligt högre inkomst än svenskar i Sverige.

Här är ett par utdrag ur IEA studien:

"De ungefär 4,4 miljoner amerikaner med svenskt ursprung som bor i USA är betydligt rikare än genomsnitts­amerikanen, precis som andra invandrar­grupper från Skandinavien. Om amerikaner med svenska anor skulle bilda en egen stat, skulle deras BNP per capita vara 56 900 dollar – mer än 10 000 dollar högre än motsvarande siffra för genomsnitts­amerikanen. Detta är också långt över Sveriges BNP per capita, som är 36 600 dollar. Svenskar som bor i USA är alltså ungefär 53 procent rikare än svenskarna (ej inräknat invandrare) i sitt eget hemland (OECD, 2009; US Census database).

Det bör noteras att de svenskar som flyttade till USA, huvudsakligen under 1800-talet, utgjorde allt annat än någon elit hemma i Sverige. Snarare flydde de ofta fattigdom och svält. ... En skandinavisk ekonom sade en gång till Milton Friedman, "I Skandinavien har vi ingen fattigdom". Milton Friedman svarade: "Det är intressant, för i Amerika, bland skandinaver, vi har ingen fattigdom, heller". Faktum är att fattigdomen bland amerikaner med svenska anor endast är 6,7 procent: Hälften av genomsnittet i hela USA (US Census)."

Detta är anmärkningsvärda siffror, och de påminner mig om när jag läste liknande statistik om andra grupper i Thomas Sowells läsvärda bok Ethnic America.

Jag är inte bekant med de metodologiska frågorna i denna typ av forskning, men det ser verkligen ut som att vi hittat ett bra sätt att göra "äpplen med äpplen"-jämförelser av olika ekonomiska system.

Liksom många andra har jag hävdat att den kinesiska diasporans framgångar utomlands (i jämförelse med de kineser som bor kvar i det kommunistiska Kina) är ett tungt argument mot välfärdsstaten.

Nu ser vi att svenskarna klarar sig ganska bra för att bo i ett land med en stor välfärdsstat, men de klarar sig ännu bättre när de bor i ett land med en medelstor välfärdsstat.

Så ni kan ju tänka er hur bra det skulle gå för svenskarna den dag vi får se dem börja etablera sig i till exempel Hong Kong eller Singapore.

DANIEL J. MITCHELL

Daniel J. Mitchell [ blogg ] är nationalekonom med inriktning på skatter och offentlig ekonomi, knuten till klassiskt liberala Cato Institute. Tidigare har han arbetat för neokonservativa Heritage Foundation och varit rådgivare i ekonomiska frågor vid finansutskottet i USA:s senat. Hans artiklar och analyser har publicerats i Wall Street Journal, New York Times och Washington Times och han är en frekvent gäst i radio och tv.

Text: Cato Institute/CC-BY-NC-SA. Översättning: Fria Tider.


Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter

Kraftig inbromsning i företagarnas optimism

Företagarindikatorn minskar tydligt.. "Lite av ett bakslag i företagarnas annars försiktigt växande optimism."0 


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.