Efter ett decennium av tvåsiffrig tillväxt börjar den Kinesiska ekonomin att tappa fart. Ett ?ertal nyckelindikatorer som efterfrågan på järnmalm, olja och export från grannländer pekar på en svag utveckling, som tillsammans med nya siffror över industriaktiviteten ökar oron för en större ekonomisk inbromsning.
Siffrorna ifrån Kinas statistiska centralbyrå visar att tillväxttakten i industrin sjönk till 8,9 procent i Augusti vilket är den lägsta siffran sedan maj 2009. Asienkännaren och ekonomen Marc Faber har sedan slutet av 2011 varnat för sjunkande aktivitet i Kina. Han menar att statistiken dessutom poleras av Kinesiska myndigheter och pekar på enligt honom mer pålitliga indikatorer som, fallande export ifrån grannländer och en långsamt växande elkonsumtion samt fallande efterfrågan på råvaror.
Svensk stål- och gruvindustri under press
Sjunkande kinesisk efterfrågan på stål har satt råvarumarknaden i gungning det senaste året med stora svängningar i priset på järnmalm. Ifrån toppen på 180 dollar per ton och ner till 86 som lägsta notering. Kinas tillväxt har under det föregående decenniet drivit upp priset på järnmalm till rekordnivåer som följts av stora investeringar i gruvnäringen i råvaruproducerande länder som Sverige och Australien.
Fallande efterfrågan på stål och malm riskerar nu att äventyra lönsamheten i många gruvprojekt. Faber har kallat den svällande gruvnäringen i Australien för en av de fyra största bubblorna de senaste 40 åren. I Sverige har ett ?ertal multinationella företag investerat i fyndigheter och sammanlagt beräknas 40 miljarder kronor ha plöjts ner i näringen de senaste åren.
Även mer namnkunniga aktörer råkar illa ut. Utvecklingen har tvingat stålföretaget SSAB att varna för en jätteförlust på 700 miljoner kronor under det tredje kvartalet i år, och statliga järnmalmsjätten LKAB rapporterade halverad vinst i slutet av Augusti. Avmattningen i den kinesiska ekonomin och fortsatta ?nansiella problem inom eurozonen bidrar till ökad osäkerhet om den globala ekonomiska utvecklingen och får därmed konsekvenser för efterfrågan på både stål och järnmalm Lät koncernchefen då meddela i en kommentar.
Regeringen satsar
Samtidigt som den globala efterfrågan på stål och järnmalm sjunker spår regeringen Reinfeldt en ljus framtid för gruvnäringen. I höstbudgeten spenderar man 3,5 miljarder kronor från 2013 till 2017 på vad man beskriver som gruvrelaterad infrastruktur. Regeringen motiverar anslagen med att det ?nns en stor efterfrågan på malm från Kina och andra tillväxtländer.
