Både Henrik Vinge och Mattias Karlsson har ställt sig bakom förslaget att stoppa stödet till Riks redan vid årsskiftet, enligt Fria Tiders uppgifter. Den tidigare planen var att successivt minska finansieringen fram till 2028, något som redan påbörjats, bortsett från ett särskilt tillskott inför årets val.
Pengarna ska istället tillfalla tankesmedjan Oikos, som samtidigt planerar en större satsning på videoproduktion från nya studiolokaler vid Engelbrektskyrkan på Östermalm i Stockholm.
Konflikten kretsar kring Sverigedemokraternas principprogram och dess formuleringar om så kallad öppen svenskhet.
På ena sidan står en falang kring Jimmie Åkesson, Henrik Vinge, Mattias Karlsson och Julia Kronlid, som ser svenskar som en kulturell och social konstruktion snarare än en etnisk folkgrupp. På den andra finns kretsen kring Riks, som vill att partiet tydligare ska bejaka sin nationalistiska särart och motsätta sig vad de ser som ett etniskt byte av majoritetsbefolkning i Sverige.
Riks-falangen stöds å sin sida av en brokig skara inom och utanför partiet. Under fredagen gick den tidigare riksdagsledamoten Hanif Bali (M) till angrepp mot Mattias Karlssons uppfattning om att det skulle gå att ha en "kulturell" svenskhet utan etniska svenskar.
"Det finns inga områden där etniska svenskar är i minoritet men där den kulturella svenskheten överlevt", skrev Bali i ett X-inlägg riktat till partiideologen.
Inom Riks-falangen finns också ett växande missnöje med Åkessons ledarskap. Partiledaren anses ha överlåtit så mycket av det praktiska arbetet till Henrik Vinge att denne i realiteten fungerar som partiledare. Kritikerna betraktar båda som alltför liberala, men anser att Vinge gått ännu längre än Åkesson i att överge partiets traditionella nationalism.
Den 8 oktober tog Oikos-medarbetaren Carl Eos offentligt ställning för Vinge i en artikel i Bulletin med rubriken ”Begrav etno-nationalismen en gång för alla”. Eos försvarade Vinges resonemang om att invandrare som anpassar sig till svensk kultur ska kunna upptas i den nationella gemenskapen och argumenterade mot föreställningen att nationell tillhörighet kräver biologiska band.
Utspelet möttes samma dag av ett skarpt svar från Riks-skribenten Mira Klang, som frågade när svensk nationalism blivit en integrationskampanj. Hon framhöll att motståndet mot ett etniskt folkutbyte länge varit centralt för Sverigedemokraternas väljare och sympatisörer.
Särskilt Mattias Karlsson ska vara missnöjd med Richard Sörman, filosofie doktor och sedan 2024 ansvarig utgivare på Riks. Sörman har upprepade gånger framhållit etnicitetens betydelse i kanalens sändningar, och den småländske chefsideologen ska enligt Fria Tiders uppgifter ha betraktat honom med misstänksamhet redan från början.
Riks finansieras till stor del med pengar från Sverigedemokraterna. Enligt Dagens Opinion fick kanalens bolag Rplay åtta miljoner kronor från partiet under den senaste redovisade perioden, september 2024 till december 2025. Det motsvarade ungefär hälften av bolagets omsättning på 16,2 miljoner kronor.
Sverigedemokraternas riksorganisation redovisade under 2025 sammanlagt 140,2 miljoner kronor i intäkter, varav 104,7 miljoner kronor i offentligt stöd, enligt uppgifter från Kammarkollegiets register. Därutöver erhöll riksorganisationen nästan 28 miljoner kronor i interna bidrag, bland annat genom de avgifter som distrikt och kommunföreningar måste betala till partiledningen.
Enligt SD:s stadgar ska lokal- och regionalorganisationerna överföra motsvarande 25 procent av sitt partistöd till riksorganisationen, med vissa grundavdrag.
Carl Eos, som under valrörelsen arbetade som betald skribent på Riks, har efter konfliktens utbrott försvunnit från såväl artikelpubliceringen som kanalens intervjuprogram. Enligt uppgifter till Fria Tider har han inte heller synts till i Riks lokaler sedan motsättningarna blossade upp.
Oikos-falangens internationella kontakter har också bidragit till motsättningarna. När tankesmedjan grundades 2020 reste Mattias Karlsson och hans hustru till USA för att söka finansiering från neokonservativa tankesmedjor, republikanska kretsar och israeliska lobbyorganisationer. Försöken misslyckades emellertid, enligt Fria Tiders uppgifter.
Sedan dess har Oikos distanserat sig från Republikanerna och istället sökt samarbete med bland andra brittiska konservativa, som bjudits in till Skoklosterakademien. Carl Eos och Oikos-profilen Arvid Hallén ska dessutom ha hyllat Marine Le Pens uttalande om att muslimer är en självklar del av Frankrike, vilket ytterligare retat upp Riks-falangen.
För Mattias Karlsson skulle en omfördelning av stödet innebära att hans egen tankesmedja får ökade resurser samtidigt som den rivaliserande mediekanalen förlorar sitt viktigaste ekonomiska stöd.
Fria Tider har sökt Mattias Karlsson via X för en kommentar.
"Ni hade fel om i princip allt i er förra artikel och ni har fel nu igen. Skaffa er bättre källor. Det är direkt pinsamt faktiskt", skriver Mattias Karlsson, som medger att vissa utgifter ska bantas.
Han svarar inte på om Riks är en av dessa utgiftsposter, men dementerar att pengar ska flyttas till Oikos.
"Partiet måste se över alla sina utgifter eftersom intäkterna minskat kraftigt i och med valresultatet, men varken jag eller någon annan har förespråkat att flytta pengar från Riks till Oikos", skriver han.
