Gripenplanen flög bland annat över Landvetter och den gamla flygbasen F9 Säve, som lades ned 1969.
– Man följer inflygningsprofilen för landning, och sedan avbryter man. Man övade alltså inflygning men inte landning på flygplatserna Landvetter respektive Säve, förklarar försvarsmaktens vakthavande informatör Max Hasselblatt för Fria Tider.
Man flög inte lägre än andra civila flygplan alltså?
– Nej, det gör man inte, man flyger exakt samma inflygningsprofil som civila som landar på samma flygplats. Det är bara det att Gripen bullrar så oerhört mycket mer än ett civilt flygplan, så det hörs ju, det upplevs ju mer.
Under gårdagen skrev bland annat Göteborgsposten om de bullrande flygplanen, som många göteborgare reagerade på – ett tecken på de senaste decenniernas kraftiga försvarsnedskärningar.
– Under 70-80-talet flögs det oerhört mycket mer, så då var man van. Det är ett tecken på att vi flyger mindre än förr, säger Hasselblatt.
– Då hade vi oerhört mycket mer flygplan, antalet är mycket lägre idag och det är ingen hemlighet.
Det svenska försvaret har idag omkring hundra Gripenplan, varav ett sjuttiotal bedöms vara i användbart skick. De planen är tänkta att ersättas av endast sextio stycken nya Jas 39 Gripen E efter ett försvarsbeslut av den nya rödgröna regeringen i höstas.
– På 70-talet hade vi 600-700 flygplan, säger Hasselblatt.
– Jag vet inte om du känner till flygplanet Draken, men det tillverkades i över 600 exemplar bara det.
