Tanken var att få med sig de europeiska länderna och uppvisa en "enad front" mot Ryssland, något man alltså nu anser sig ha misslyckats med att göra. Anledningen till Europas tvekan är framförallt de europeiska ländernas beroende av Ryssland som handelspartner.
Bakgrunden till sanktionerna är situationen i Ukraina efter statskuppen i februari då dåvarande presidenten Viktor Janukovytj tvingades avgå för att sedermera fly till Ryssland. Efter statskuppen, som fått stort stöd från USA och EU, har omfattande oroligheter brutit ut i de rysktalande ostliga delarna av landet, på gränsen till Ryssland. I vissa av landets provinser är situationen just nu väldigt ansträngd och gränsar till inbördeskrig.
USA och EU har sedan tidigare infört gemensamma sanktioner mot enskilda privatpersoner och företag i förhoppning om att det ska sätta press på den ryske presidenten Vladimir Putin, som av framförallt USA beskylls för att ligga bakom oroligheterna i Ukraina. USA vill därför utöka sanktionerna till att gälla Rysslands energi-, finans- och försvarsmarknader.
Ryssland, tillsammans med de forna sovjetstaterna, stod förra året för drygt 42% av EU:s oljeimporter och var därmed Europas viktigaste oljeleverantör; betydligt viktigare än både Mellanöstern (13,7%) och Afrika (25,5%), tillsammans.
