– Utvinningen av metaller har varit en viktig del av Sveriges historia, både ur ett ekonomiskt, kulturellt och miljöperspektiv, och det finns ett brett intresse för hur gruvnäringen utvecklats båda inom forskningssamhället och i samhället i övrigt, säger Richard Bindler vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Bergsbruk i allmänhet, och Falukoppargruva i synnerhet, har under lång tid spelat en central roll i den svenska ekonomin, och under 1600-talet var gruvan till och med världens största koppargruva. Det är därför inte underligt att det i allmänhet också antas att Falukoppargruva inte bara var den största och viktigaste, utan också den äldsta, koppargruvan i Sverige.
Det äldsta dokument som talar om gruvdrift i Falun – och även i Sverige – är ett kontrakt från 1288 e.Kr. där en åttondel av Stora Kopparberget i Falun byter ägare. Vi vet därmed säkert att malmbrytning vid Stora Kopparberget var i gång redan vid slutet av 1200-talet. Tidigare studier – som utfördes under 1940–1980-talen – i och kring Falun har dock föreslagit att kopparbrytning i Falun startade redan under 800-talet.
Nya metoder och ny kunskap leder dock ofta till att tidigare studier måste ses i ett nytt ljus. De tidigare studiernas slutsats att gruvan härstammar från 800-talet bygger till stor del på resultat från ett sedimentarkiv från sjön Tisken – en sjöliknande utvidgning i Faluån som ligger mitt i Falun.
Nya analyser – som inkluderar flera kol-14 dateringar – visar dock att Tiskens sediment mestadels består av fyllnadsmassor som dumpats i sjön då Falun centrala delar byggdes ut under 1700- och 1800-talen. Det går därmed inte att utifrån Tiskens sediment utröna när gruvdriften startade.
Analyser av ett sedimentarkiv från botten av Runn – den sjö som Faluån rinner ut i – visar dock att det kring mitten av 1200-talet sker en mycket abrupt och kraftig ökning i mängden metaller som kan kopplas till malmkroppen (koppar, zink och bly). Tidsmässigt stämmer detta väl överens med att den myr som tidigare fanns bredvid gruvan täcktes med gråberg någon gång under perioden 1100–1300 e.Kr. (kol-14 dateringar gjorda av bland annat Gösta Lundqvist).
– Tillsammans visar detta att storskalig gruvdrift i Falun troligen startade under 1200-talet, vilket är samtidigt som bergsbruket expanderar kraftigt i hela Bergslagen. Även om det i nuläget inte längre finns några belägg för att gruvdrift i Falun innan 1200-talet kan småskalig malmbrytning skett tidigare, men att spåren från dessa aktiviteter har utplånats under de följande nästan tusen åren av storskaligt bergsbruk, säger Johan Rydberg, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
Även om de nya resultaten från Falun visar att kopparbrytningen där antagligen inte startade förrän på 1200-talet, visar nya och överraskande resultat att malmhantering pågick i Garpenberg mer än 1500 år tidigare. Analyser av ett sedimentarkiv från Gruvsjön vid Garpenbergs gruvfält visar tydliga spår av malmbrytning redan under tidig järnålder. Etableringen av gruvdriften i Garpenberg verkar ha skett i tre steg. En första fas från 375 till 175 f.Kr., sedan ytterligare en kortare fas från 115 till 275 e.Kr, och därefter kontinuerlig gruvdrift från 400-talet och fram till dagens gruvbrytning som drivs av Boliden AB.
– Detta visar att koppar brutits i Sverige redan 400 år före Kristus – det vill säga mer än dubbelt så länge jämfört med vad vi tidigare trott, säger Richard Bindler.
