– Vi avvecklar boenden för att inte stå med tomma boendeplatser och samtidigt tvingas betala för dem. Det är ett ekonomiskt ansvar vi har. Efter förra hösten har antalet asylsökande sjunkit drastiskt och därmed även behovet av boenden, säger Kenneth Karlsson, expert på boendefrågor på Migrationsverket i ett pressmeddelande.
Drygt 6.000 personer från tredje världen kommer att flytta från de boenden som avvecklas fram till sista januari 2017. Vilka boenden Migrationsverket ska avveckla styrs av lagen om offentlig upphandling (LOU). Lagen bestämmer att boenden som är upphandlade sist i ordningen är de som avslutas först.
De invandrare som flyttar kommer i första hand, och i mån av plats, att få bo på Migrationsverkets egna boenden. Det är boenden utan tidsbegränsade avtal, som drivs av Migrationsverket, och som inte är upphandlade av privata leverantörer. I andra hand kommer personerna att bo på leverantörsboenden som inte ska avvecklas i detta skede.
Migrationsverket vill ha boenden med kontinuitet på längre sikt. Då kan de sökande bo kvar på ett och samma boende under den tid de söker asyl.
− Förra året hade vi en akut boendebrist och flera aktörer kom snabbt till hjälp. Det är vi mycket tacksamma för. Men nu måste vi tänka långsiktigt och gå ur boenden med tidsbegränsade avtal, säger Kenneth Karlsson.
Fram till 14 oktober planerar och förbereder Migrationsverket flyttarna. Först därefter vet man närmare hur det ser ut lokalt för dem som bor på dessa boenden över hela landet. Då börjar vi successivt flytta dem som ska byta boende. Om det uppstår lediga lägenheter kan flytten genomföras tidigare.
− Vi ska även se om det finns särskilda behov när vi erbjuder ett nytt boende. Det kan vara till följd av sjukdom, ärendestatus, praktik eller skolgång. Finns det inte lediga platser lokalt måste vi erbjuda lediga platser inom regionen, och i sista hand i en annan del av landet, säger Kenneth Karlsson.
De cirka 80 boenden som ska stänga fram till den 31 januari ingår i en tidigare direktupphandling.
