Alternativ för Tyskland

Partiet som tar Tyskland med storm

Publicerad 2 maj 2016 kl 17.21

Analys. Det EU- och invandringskritiska partiet Alternativ för Tyskland, AfD, hade kongress i Stuttgart i helgen. Då fastställdes en tydligare agenda för partiet, som ursprungligen mest påminde om en akademisk diskussionsklubb om euron. Snart kan både framgångarna i opinionen och partiets skarpare profil få återverkningar i Sverige – där Sverigedemokraterna går en motsatt utveckling till mötes.

Dela artikeln

AfD, som grundades så sent som 2013, har redan etablerat sig som Tysklands ledande kraft även mot invandring och islamisering, och nått stora framgångar i flera delstatsval – i vissa fall med resultat över 20 procent.

Partiet leddes ursprungligen av nationalekonomen Bernd Lucke och tog sig vid senaste valet till Europaparlamentet 2014 in i med sju mandat, men hamnade några månader senare precis under spärren till tyska Förbundsdagen (som ligger på 5 procent). Lucke, som senare avsattes av partiets AfD:s konservativa falang, har nu distanserat sig från partiets nya kurs. Han lämnade tillsammans med fyra andra Europa­parlaments­ledamöter partiet och grundade en egen grupp, ALFA – Alliansen för framsteg och förnyelse. ALFA:s framgångar i Tyskland har dock uteblivit, och AfD:s nya partiledning under Frauke Petry har ett samlat grepp om partiet och opinionen.

Under Lucke valde AfD vid inträdet i Europaparlamentet att ansluta sig till partigruppen ECR, gruppen för konservativa och reformister, som såväl Storbritanniens konservativa parti som Dansk Folkeparti och Sannfinländarna tillhör. AfD:s två kvarvarande mandat i gruppen, Beatrix von Storch och Marcus Pretzell, har dock inte kunnat dra jämnt med ledningen för partigruppen och har sett sig tvungna att lämna den. Beatrix von Storch meddelade för några veckor sedan att hon anslutit sig till den EU-kritiska gruppen EFDD, vars stomme utgörs av Nigel Farages Ukip samt Beppo Grillos italienska Femstjärnerörelse. Det är även den partigrupp Sverigedemokraternas två mandat tillhör.

I helgen meddelade emellertid Marcus Pretzell att han i samråd med AfD:s ledning valt att ansluta sig till partigruppen ENF, Nationernas och friheternas Europa, i Europaparlamentet – samma partigrupp som bland annat franska Nationella fronten, nederländska Frihetspartiet och österrikiska FPÖ tillhör. Partier som likt AfD haft mycket vind i seglen på hemmaplan den senaste tiden.

Det är ovanligt att ett parti delar sig och ansluter sig till två olika partigrupper – i synnerhet i ett fall som AfD, som bara har två mandat i Europaparlamentet. Partiets ynka två mandat står dock inte alls i proportion till det stöd man åtnjuter hemma i Tyskland, och om ökningen fortsätter kommer partiet att mångfaldiga sin representation i Europaparlamentet med uppemot tjugo mandat och även få en stark partigrupp i tyska Förbundsdagen.

Det har dock visat sig finnas en plan för denna till synes märkliga uppdelning. Den främsta anledningen kan förmodligen sökas i den osäkerhet som råder kring Storbritanniens nära förestående omröstning om ett eventuellt Brexit. Detta skulle givetvis innebära att EFDD fullständigt förlorar sitt existensberättigande – och rimligtvis även att AfD:s andra mandat går över till ENF (om inte förr). Målsättningen är således att samla den EU-kritiska högeroppositionen under ett och samma tak, men genom att hålla en fot i båda läger. AfD åtnjuter en popularitet båda bland ENF och EFDD och kommer tillsammans med Nationella fronten att vara de starkaste rösterna i Tysklands och Frankrikes nationella EU-motstånd – just de två länder som anses utgöra själva stommen i Europasamarbetet och som har flest antal mandat i parlamentet.

Samtidigt kommer även Sverigedemokraterna att tvingas överväga sin position i Europarlamentet: Partiet ingår ju i Ukips grupp och sympatiserar med sina fraktionskamrater för ett brittiskt utträde. Men utan Ukip skulle EFDD vara så pass försvagat att gruppen förmodligen inte skulle överleva nästa val. Att sätta sitt hopp till en excentriker som Beppo Grillo, som knappast har särskilt mycket gemensamt med SD, vore en naiv och märklig väg att slå in på. I SD:s fall skulle valet i praktiken stå mellan grupplöshet och ENF.

Den utrikespolitiska analysen inom Sverigedemokraterna har präglats av otydlighet, förmodligen med sin grund både i ointresse och okunskap. Dessutom har Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson i sin strävan att tas till nåder av de borgerliga partierna markerat ett avståndstagande till ENF och Nationella fronten. Det finns dock anledning att förmoda att denna inställning saknar stabil förankring inom partiet, och bland annat Björn Söder har uttalat sig positivt om österrikiska FPÖ:s framgångar i det pågående presidentvalet. FPÖ står på mycket god fot med både AfD och Nationella fronten, och är en drivande kraft inom ENF:s fortsatta europeiska front mot EU:s överstatlighet.

Marcus Ekberg


Träder fram – med en vädjan till sina landsmän. Varningen: De antivita idéerna och rasistanklagelserna kan slå tillbaka.0 Plus

Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter

Guldet på högsta kursen någonsin

Fortsatt rally för den gula metallen.. Slog nytt all time high i både dollar och kronor på torsdagen.0 


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.