Det är inför de stundande valen i höst som polisen i södra Sverige nu ska satsa extra på att bekämpa så kallade hat- och demokratibrott.

Polisen nämner brott som "hets mot folkgrupp", men påpekar att hatbrott kan gälla vilket brott som helst om avsikten varit att kränka någon person på grund av dennes ursprung, etnicitet, hudfärg, trosuppfattning eller sexuella läggning. Finns det ett så kallat hatbrottsmotiv kan förövaren få en strängare påföljd för brottet.

Demokratibrott beskriver man som brott som hotar någons grundlagsskyddade rätt att utöva till exempel sin yttrande- och religionsfrihet.

Polisen i region Syd har redan en hatbrottsgrupp, och det är nu den som ska utökas under våren så att den fungerar i hela regionen. Den ska få ett "helhetsuppdrag" med demokrati- och hatbrott.

– När det gäller de hatbrottsmotiv som finns ska de både verka som stöd för de utredare som utreder ute i polisområdena, men vissa brott ska de också utreda eftersom det behövs specialkompetens, säger Petra Stenkula, chef för utredningsenheten, i ett videoklipp.

– Demokrati- och hatbrott är något som vi ska titta särskilt på. Vi ska se till att vi utreder de här brotten med särskild kompetens och helst med lite skyndsamhet för att säkra de mänskliga rättigheterna, säger hon.

Polisen ska också arbeta med att skapa förtroende bland grupper som sägs vara utsatta för "hatbrott", så att ännu fler vågar polisanmäla.

Enligt Stenkula finns det ett stort mörkertal bland dem som utsätts för sådana här brott, bland annat för att de tvekar att anmäla.