– Istället för att gömma sig bakom juridiken måste politikerna sätta ned foten och avgöra om det är värt att lägga ned ytterligare resurser på att utreda orsakerna till Estonias förlisning eller om det endast är slöseri med skattemedel, säger Johan Schelin på Stockholms universitets hemsida.
Det är efter att ett fyra meter långt hål upptäckts i den förlista färjan Estonias skrov som har det framförts krav på förnyade undersökningar av vraket. Det väcker frågan om dykförbudets räckvidd i den så kallade Estonialagen.
Johan Schelin menar att lagen i sig inte ger uttryck för något hinder.
I den politiska debatten har det dock tidigare anförts att "Estonialagen" förhindrar att ytterligare inspektioner av vraket kan genomföras. Lagen bygger på en överenskommelse mellan staterna Estland, Finland och Sverige som slöts i syfte att skydda vraket från plundring och gravskändning. Brott mot dykförbudet kan ge böter eller fängelse upp till två år.
Professorn i sjö- och transporträtt Johan Schelin, tillika föreståndare för Axel Ax:son Johnsons institut för sjörätt och annan transporträtt, pekar dock i institutets nyhetsbrev Sjörättsbiblioteket på att det finns flera möjliga tolkningar av Estonialagen.
I 2 § Estonialagen föreskrivs visserligen att dykning eller annan undervattensverksamhet inte får bedrivas i vraket eller inom det i lagen närmare angivna vattenområdet, men detta förbud bör enligt Schelin inte tolkas som att det skulle omfatta även av svenska myndigheter bedriven verksamhet i syfte att närmare klarlägga orsakerna till haveriet. Så länge staten inte bryter mot ingångna internationella överenskommelser bör det därför enligt Johan Schelin finnas ett rättsligt utrymme för svenska myndigheter att företa dykningar i andra syften än de som lagen är avsedd skydda mot.
