Forskarna har undersökt färgen på vattnet i Lyckebyån och har sett hur vattnet blivit brunare och brunare de senaste decennierna.

Prover visar varför svenska sjöar blir allt brunare

Publicerad 11 december 2019 kl 13.41

Vetenskap. Forskare har analyserat i stort sett dagliga vattenprover tagna i samma å med början år 1940 fram till nutid. Nu presenterar de den hittills grundligaste studien om orsakerna till att vattendrag och sjöar blivit brunare och brunare.

Gilla artikeln på Facebook

Forskarna vid Lunds universitet har undersökt hur färgen på vattnet i Lyckebyån i Blekinge har förändrats de senaste 79 åren. Det vill säga sedan Karlskrona kommun år 1940 började arkivera data från provtagningarna på dricksvattentäkten.

Martin Skerlep, doktorand vid Lunds universitet och den som lett studien, menar att provtagningsfrekvensen (nästan dagligen) och tiden som dataserien löper över (från 1940 till nutid) är det som gör studien unik.

– Det är tack vare den dataserien som vi med större säkerhet än tidigare studier kan förklara vad som faktiskt orsakar att vattendrag och sjöar blivit brunare. Mängden data och längden på serien ger stor tillförlitlighet, säger Martin Skerlep i ett utskick och fortsätter:

– Dataserien innebär att vi vet hur färgen på vattnet förändrades årtiondena innan försurningen var som värst på 1970-talet och 1980-talet. Sådana dataserier har inte publicerats från någon annanstans i världen.

I arbetet har forskarna jämfört dataserien på Lyckebyåns vatten med långtidsdata för klimat, svaveldeposition och volym granskog. Resultaten visar att en förändring i landskapet mot mer granskog är den främsta orsaken till att vattnet blivit brunare, ett resultat som stödjer tidigare studier.

I 100 år har skogsbruket fokuserat på gran, ett trädslag som växer relativt snabbt och är ekonomiskt lönsamt. I granskogar blir jordskiktet med åren tjockt och rikt på organiskt material. När det regnar flyter kol ut i sjöar och vattendrag där vattnet färgas brunt. Störst är läckaget när det kommer mycket regn på kort tid efter torka.

– De senaste 40-50 åren har Lyckebyåns vatten blivit mycket brunare, säger Martin Skerlep.

För att se hur mycket granskog det finns i området kring Lyckebyån har forskarna använt data från Riksskogstaxeringen. På så vis har de kunnat se att volymen granskog kring ån ökat med 200 procent sedan 1928.

Förutom granskog visar undersökningen att nederbörd och svaveldeposition i marken också påverkar färgen på vattnet.

Även om studien gäller Lyckebyån i Blekinge i sydöstra Sverige anser Martin Skerlep att slutsatserna är relevanta för att förklara varför vattnet blivit brunt i andra vattendrag och sjöar i norra Europa och Nordamerika. Förutsättningen för att undersökningen ska gå att applicera är att volymen granskog har ökat i markerna runt dessa vattendrag.


Kolumn. Klas Blom om en utveckling som kan ge banker och statsmakt oinskränkt kontroll över medborgarna.0 Plus

Vansinneskörningen i Malmö

Körde sin Mercedes rakt in i parkerade bilar under vansinnesfärd. Mammans ben var "söndertrasat" när den 21-årige bidragstagaren valde att avvika i riktning mot Rosengård.0 Plus

Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter

Bunkring av torrvaror och djupfryst. Totalt steg försäljningen med 11 procent.0 

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Fria Tider: Ännu inte för sent. En kort men total nedstängning kostar minst, både i kronor och människoliv.0 

Mer från Vetenskap

Vetenskap

Professorn: "Stäng ner samhället nu". Folkhälsomyndighetens strategi fortsätter sågas.0 

KI-professorn: "De för oss mot en katastrof". Slår larm i The Guardian.0 

Kultur