I januari meddelade regeringen att villaägare skulle få bidrag för att täcka upp för de höga elpriserna, totalt till en kostnad på sju miljarder kronor. Pengar som regeringen lånar.

Gårdagens stödpaket är också lånefinansierat och kostar mer än det dubbla. Drygt 14 miljarder.

Den nya politiken, som länge varit populär i Medelhavsländerna i Europa, har dock tagits emot kyligt av svenska bedömare. Även i socialdemokratiska Aftonbladet skruvar man på sig.

"Man kan tycka att hela idén är ett ofog. Staten kan inte ställa upp och kompensera alla människor så fort en prishöjning blir lite smärtsam", konstaterar politiska kommentatorn Lena Mellin.

Tidningsvänsterns högeralibi Anna Björklund påpekar i samma tidning att mindre bilåkande och mer ransonering kan vara nyttigt för hälsan:

"De europeiska makthavarna är livrädda för att vi själva ska drabbas av sanktionerna, men sist livsmedel ransonerades i Sverige blev befolkningen friskare. Fysiskt, för bensinbrist fick folk att promenera mer och hjärt- och kärlsjukdomarna sjönk när man åt mindre grädde, men jag skulle gissa även psykiskt. Den konstanta intaget gör människor sjuka, att alltid försöka lägga band på sig gör dem galna", skriver hon.

Göteborgs-Posten konstaterar i sin artikel att villaägare och bilägare ingår i de "grupper som gynnas mest" när regeringen satsar på att hjälpa utsatta hushåll under krisen.

"Det här är unikt", konstaterar tidningens expert.