Beslutet innebär att direktionen uppdrar åt riksbankschefen och förste vice riksbankschefen att besluta om närmare detaljer för eventuella interventioner.

Under 2015 har Riksbanken sänkt reporäntan till -0,35 procent, justerat ner reporäntebanan samt köpt stora mängder statsobligationer och annonserat ytterligare köp under första halvåret 2016. Sedan det senaste penningpolitiska mötet i mitten av december har kronan dock stärkts mot flertalet valutor. Skulle utvecklingen fortsätta kan den påbörjade inflationsuppgången att brytas.

Riksbanken har inget mål för växelkursen, men kronans värde i förhållande till andra valutor är en viktig faktor i inflationsbedömningen. Inflationen stiger men har under förhållandevis lång tid varit under målet på 2 procent. För att värna inflationsmålets roll som riktmärke för pris- och lönebildningen är det därför, enligt Riksbanken, "viktigt att inflationen fortsätter att stiga".

Riksbanken har fortsatt hög beredskap att utöver valutainterventioner vidta andra penningpolitiska åtgärder om det skulle behövas för att inflationen ska stabiliseras runt 2 procent. Reporäntan kan sänkas ytterligare, köpen av värdepapper kan utökas och Riksbanken skulle kunna låna ut pengar till företagen via bankerna.

Vice riksbankschef Martin Flodén reserverade sig mot beslutet. Han ansåg att det är lämpligt att avvakta med ytterligare penningpolitiska stimulanser samt att valutainterventioner inte är ett lämpligt verktyg för att i det här läget göra penningpolitiken mer expansiv.