Förra året satte regeringen, via Migrationsverket, sprätt på 32 miljarder kronor till så kallade kommunersättningar för asylsökare och nyanlända invandrare.
"Statens utgifter för ersättningarna har ökat kraftigt de senaste åren", konstaterar Riksrevisionen och slår redan i rubriken fast att det är ett "ogenomtänkt system".
Myndigheten lyfter fram brister i systemet där det råder oklarheter kring vad det egentligen är tänkt att pengarna ska gå till. Vissa kommuner gör tack vare de statliga bidragen överskott på sitt asylmottagande medan andra förlorar pengar på det.
Utöver de pengar som staten betalar till kommunerna för att de tar emot invandrare bidrar dessutom övriga kommuner med skattemedel genom de kommunala utjämningssystemen. Det handlar om ytterligare minst 4 miljarder bidragskronor årligen som de kommuner som senaste decenniet tagit emot färre invandrare tvingas betala till de kommuner som tagit emot fler invandrare. Anledningen är att en stor andel invandrare från tredje världen gör att en kommun blir allt fattigare.
"Det finns ett starkt samband mellan ett högre flyktingmottagande och lägre skatteintäkter per invånare i en kommun", konstaterar Riksrevisionen.
Regeringen uppmanas i rapporten att bli tydligare och mer transparent med de asylbidrag som betalas ut till kommunerna. Man uppmanas även att bli bättre på att följa upp vilka faktiska kostnader som kommunerna har för asylmottagandet.
