Vid årsskiftet var 10.605.500 personer folkbokförda i Sverige, enligt SCB:s färska statistik.

Under 2025 ökade folkmängden med 17.800 personer, motsvarande 0,2 procent. Det är den svagaste folkökningen som uppmätts under 2000-talet – men det är fortfarande en ökning.

SCB konstaterar att uppgången beror både på ett invandringsöverskott och på att fler föddes än avled. Totalt invandrade 89.400 personer under året. Det är en minskning från 2024, men enligt SCB förklaras minskningen av att det kom färre ukrainare.

"Invandringen av ukrainare var hög under 2024 eftersom personer som hade haft ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktdirektivet fick möjligheten att folkbokföra sig i Sverige det året. Trots den minskade invandringen var Ukraina det vanligaste födelselandet för utrikes födda som invandrade 2025", skriver SCB.

Samtidigt fortsätter barnafödandet att falla. Under 2025 föddes 97.500 barn – 960 färre än året före och det lägsta antalet sedan 2002. Den summerade fruktsamheten landade på 1.423 barn per 1.000 kvinnor, den lägsta nivå som någonsin uppmätts i Sverige.

– Totalt sett har barnafödandet haft en nedåtgående trend sedan 2010 då den summerade fruktsamheten var 1.985 per 1.000 kvinnor, men nedgången verkar nu ha avstannat, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.

Under året avled 92.200 personer. Födelseöverskottet – skillnaden mellan födda och döda – blev därmed 5.300 personer, vilket är 1.900 färre än 2024.

Befolkningsutvecklingen skiljer sig tydligt åt i landet. 14 av 21 län och 180 av 290 kommuner tappade invånare. Samtidigt ökade befolkningen mest i Stockholms län, följt av Uppsala län. Störst folkökning bland kommunerna hade Göteborg, följt av Stockholm och Malmö.