I en av texterna, tonsatt efter Carolas "Främling", sjunger socionomerna:
”Klienten, vad döljer du för mig, i dina mörka sinnen. En svag psykos eller neuros, men ändå, klienten, det finns ett hopp för dig. Jag ber dig, låt mig förklara, hur det ska vara, hur det bör vara enligt SoL”, enligt dokument som Nyheter Idag fått del av. I en annan text heter det:
”Sätt ett LVU när du är riktigt glad. Vi ska spärra in små knattar, för de inte bättre fattar”.
LVU och SoL är två lagar där den första ger socionomer långtgående befogenheter att omhänderta andra människors barn och placera dem i så kallade familjehem, medan den andra ger dem befogenhet att vara goda med andra människors pengar.
"Ett felsteg och vi tar dina barn För socionomer är empatiska Hurra!", sjunger socionomerna vidare i sina låttexter.
Socionomernas verksamhet går inte att granska, då den lyder under strikt sekretess. Men totalt har 32.600 barn placerats utanför hemmet av sociala myndigheter i Sverige, vilket är mer per capita än i något annat land i världen och nästan dubbelt så mycket som i närliggande länder som Norge.
Skälet är att i Sverige räcker det med att socialtjänsten anser att det finns "risk" för att en ung person far illa i hemmet, för att en tvångsplacering ska kunna göras. Därför behöver det inte bevisas att hemmiljön rent faktiskt är skadlig, vilket gör socionomernas maktställning unik i det nordiska landet.
– Om man skulle ta lagtexten på allvar skulle det till exempel också – som i Norge – krävas att socialtjänsten och förvaltningsdomstolen har ett trovärdigt underlag för att bedöma om risken för oönskad utveckling verkligen minskar om samhället ingriper, säger Bo Vinnerljung, professor på institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, till tidningen Advokaten.
