Nu har forskare vid Lunds universitet studerat Santino och kommit underfund med att hans stenkastningsförfarande är mer snillrik än trott, skriver Science Daily. Han inte bara samlar ihop projektiler i förväg; han hittar också på uppfinningsrika sätt att lura besökare.
Forskarna har undersökt schimpansers förmåga till komplex planering och de kom fram till att vår närmaste släkting i djurriket inte bara kan luras, utan även lägga upp en försåtlig plan.
2009 blev Santino internationellt känd för sin vana att samla sten på hög för att senare kunna kasta på besökare om han var på det humöret. Tidigare trodde man att sådana kognitiva förmågor var förbehållet människor.
I den senaste studien har man sett hur Santino gömmer stenar för att lura besökare och invagga dem i en falsk säkerhet. Både befintliga gömställen och egenbyggda i hö används. På så sätt kunde han snabbt ta fram stenar och kasta på besökare innan de hunnit fly undan.
Santino kom på taktiken att gömma stenarna efter att folk började ana oråd, så fort han gick till ett av sina förråd, och därmed inte hann kasta en välriktad sten innan besökarna var utom räckhåll. Det ser forskarna som ett tecken på att Santino har förmåga till flexibel planering som kräver kreativt återanvändande av gamla minnen och att kunna tänka igenom olika möjliga scenarier.
Och nu till något helt annat
Kultur har länge trotts varit något särskiljande för människan, men forskare vid universitetet i Leipzig har nu för första gången funnit att det att det finns skillnader i beteende mellan olika schimpansgrupper som bor nära varandra. Tidigare studier har studerat olika schimpansgrupper som bott så långt i från varandra, att genetiska skillnader som orsak till deras olikartade beteende inte kunde uteslutas.
Det skriver Science Daily. De kulturella skillnaderna uttrycker sig så att när några olika schimpansgrupper inom ett område studerats, har man funnit att de använder olika distinkta sätt att knäcka nötter med verktyg. Vissa grupper föredrar stenar, andra pinnar. Även storleken på pinnarna tror forskarna kan hänföras till socioekonomiska faktorer.
- Bland människor är kulturella skillnader en viktig del av det som skiljer oss från granngrupper som lever i liknande miljöer, säger Lydia Luncz, chef över forskningsprojektet.
- Genom att studera likheter med vår närmaste släkting i dess naturliga habitat i Afrika, har vi möjlighet att lära oss mer om det evolutionära ursprunget till kultur. Kultur är för oss människor en av hörnstenarna i vår identitet, säger Luncz.
Inte bara ränksmideri.
Här är en film där Santino visar sina mjuka sidor:
