Skatten är svenskens i särklass största utgift. I summan ingår skatten som syns i lönekuvertet, skatten på konsumtion och arbetsgivaravgiften.
- Skatten som syns i lönekuvertet är en sak, men räknas även skatten på konsumtion och arbetsgivaravgiften in, blir skatten tre gånger så hög, konstaterar Maria Ahrengart, ekonom på Institutet för Privatekonomi, som står bakom rapporten, i ett pressmeddelande.
I rapporten konstaterar Swedbank att andelen av befolkningen som arbetar minskar och kommer att fortsätta att minska framöver. Samtidigt ökar den icke-arbetande delen av befolkningen sina krav på den skattefinansierade välfärden.
- Att veta vad vi betalar för olika samhällstjänster och hur våra skattepengar fördelas är en väg till att öka förståelsen för vad vår välfärd faktiskt kostar, säger Maria Ahrengart.
Kommunen (kostnaden för socialbidrag, flyktingmottagning mm) står för den allra största delen av hushållens skatt. I typhushållet med 25 000 kronor i månadslön går 6 100 kronor varje månad till denna verksamhet. Därefter kostnaden för äldreförsörjningsstöd och pensionssystem med 4 300 kronor och landstinget (sjukvård mm) med 3 380 kronor. Slutligen får staten 3 360 kronor, enligt rapporten.
Av skatten till staten går det mesta, 430 kronor varje månad, till bidrag åt sjuka och handikappade (sjukpenning och assistensersättning mm). 360 kronor går till ekonomisk trygghet för familjer och barn (bl.a. barnbidrag, flerbarnstillägg och föräldrapenning samt retroaktiv föräldrapenning för invandrare). Slutligen går 330 kronor till a-kassa och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Avgiften till EU uppgår för typhushållet till 140 kronor per månad enligt rapporten.
