De länder som stäms är Polen, Tjeckien, Spanien, Cypern och Portugal.
Enligt kommissionen har länderna misslyckats med att utse eller bemyndiga nationella tillsynsmyndigheter som krävs för att DSA ska kunna genomdrivas – eller helt enkelt vägrat att göra det.
"Medlemsstaterna är skyldiga att utse minst en ansvarig myndighet och ge denna rätt att genomföra DSA", skriver kommissionen i ett uttalande enligt Reuters.
Polen sticker ut genom att inte ha utsett någon samordnare alls. De övriga fyra länderna har visserligen utsett myndigheter, men inte gett dem den lagliga makt som krävs enligt förordningen.
DSA, som trädde i kraft 2022, marknadsförs som ett verktyg för att skapa en "säkrare och mer transparent" internetmiljö, men kritiker menar att lagen i praktiken fungerar som ett censurverktyg som kväser yttrandefriheten.
Sociala medieplattformar som bryter mot DSA-lagen och inte censurerar "rasism" och "desinformation" och liknande tillräckligt snabbt riskerar böter på upp till 6 procent av sin globala årsomsättning. Vid upprepade eller allvarliga överträdelser kan plattformar även blockeras från att verka inom EU, ungefär som det fungerar i Kina.
Bland kritikerna finns både Elon Musk, Donald Trump och USA:s republikanska politiker, liksom EU-parlamentariker från AFD i Tyskland och Sverigedemokraterna.
SD:s Jessica Stegrud har varnat för att ett överfokus på "desinformation" och "skadligt innehåll" riskerar att tysta legitima åsikter och inskränka yttrandefriheten. AFD:s Maximilian Krah har kallat lagen ett sätt att stoppa "okonventionella och kreativa idéer" från att spridas på nätet.
Kommissionen inledde det formella förfarandet redan 2024 och har nu gått vidare till EU-domstolen efter att länderna fortsatt vägra rätta sig efter kraven. Om de fälls kan de drabbas av ekonomiska sanktioner och tvingas införa lagen med omedelbar verkan.
