Domen i Migrationsöverdomstolen handlar om en eritrean som lämnade hemlandet illegalt för att komma undan den så kallade nationaltjänsten.
Nationaltjänsten är en obligatorisk plikt i Eritrea och består av 6 månaders militär- och 12 månaders samhällstjänst.
Enligt Migrationsöverdomstolen kan både det att lämna Eritrea utan tillstånd och försöka komma undan nationaltjänsten uppfattas som "oppositionella" handlingar.
Detta innebär att förföljelsegrunden "tillskriven politisk uppfattning" kan aktualiseras för eritreaner som smiter undan militärtjänstgöringen i hemlandet, och därmed ge flyktingstatus i Sverige.
"Samma bedömning gäller för en person som hållit sig undan den så kallade folkarmén, även en sådan person riskerar ett långt fängelsestraff", skriver Migrationsverket.
Migrationsöverdomstolens dom utgör ny vägledning för hur asylärenden från Eritrea ska bedömas. På Migrationsverket säger man att domen, som alltså kan ge fler eritreaner asyl i Sverige, är "efterlängtad".
– Vägledningen från Migrationsöverdomstolen är efterlängtad eftersom asylsökande från Eritrea utgör en stor grupp, landinformationen är svårbedömd och frågan om tillskriven politisk uppfattning aktualiseras i stor utsträckning för denna nationalitet, säger Migrationsverkets biträdande rättschef Carl Bexelius.
Eritreaner är en av de största grupperna som söker asyl i Sverige. Gruppen kommer på femte plats efter syrier, irakier, afghaner och statslösa.
