I en stor krater på månen hittades bevis för att mineral bildats i jättelika meteoritnedslag.

Gigantiska meteoriter bildade "falska diamanter" på månen

Publicerad 13 maj 2020 kl 17.16

Vetenskap. Efter att Apollo-färderna hämtade markprover från månen för ca 50 år sedan har forskare vetat att månens yta mest består av basalt, en vulkanisk bergart som även är vanlig på jorden och bildas vid en temperatur på 1 300 grader Celsius. Nu har forskare hittat bevis för att viss basalt på månen istället bildades under massiva kollisioner som orsakade superheta områden vid nedslagsplatsen.

Gilla artikeln på Facebook

En liten del i ett månprov som tidigare inte har hittats, visade sig vara rester av det sällsynta mineralet kubisk zirconia, mera känt på jorden som syntetiska "falska diamanter" i smycken. Det märkliga är att sådana mineral kräver minst 2.300 grader celsius för att bildas.

Provet hittades i en flera hundra kilometer stor krater efter ett jättelikt meteoritnedslag. Forskarna vet att vid sådana kollisioner skapas extrema tryck och temperaturer som kan skapa nya mineral. Detta är första belägget för att just detta har skett på månen.

Ännu mer intressant blev fyndet efter att det åldersbestämdes i laboratorier vid Naturhistoriska riksmuseet. Åldern var 4,3 miljarder år, alltså från månens ungdom. Så gamla stenar finns inte kvar på jorden eftersom bergarterna på jorden ombildas i plattektonikens kretslopp mellan jordskorpan och den smälta magman. Det gör det svårt att undersöka jordens äldsta historia och därför tar forskarna hjälp av månen.

Martin Whitehouse, professor vid Naturhistoriska riksmuseet, driver museets forskargrupp om planetär utveckling som studerar jordens äldsta stenar och mineral, månprover från Apollo- och Luna-uppdrag och meteoriter från Mars.

– Månen är vårt laboratorium för att förstå vad som hände på jorden de första 500 miljoner åren, säger Martin Whitehouse i ett utskick.

Forskarnas slutsats är att skorpan på månens yta inte bara förstördes av de otaliga och massiva nedslag som präglat månens historia, utan har även bidragit till att bilda de mineral och stenar som finns där idag.

– Den unga jorden och andra planeter upplevde samma bombardemang av meteoriter som månen. Tack vare forskningen om månen kan vi bättre förstå processerna som formade den tidiga jorden och andra planeter i vårt solsystem, säger Martin Whitehouse.

Denna studie på 50 år gamla månprover visar också hur dagens forskares kunskap och metoder gör det möjligt att se saker som forskarna på 1970-talet inte kunde se.

– Snart hoppas vi på nya, spännande månprover från det kinesiska återvändaruppdraget, Chang e´5, säger Martin Whitehouse. Naturhistoriska riksmuseet ingår i ett internationellt samarbete som ska studera de kinesiska provtagningarna.


Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter

Kraftig ökning av nya jobb i USA

Börsen upp tolfte dagen på två veckor.. Bidragseufori ger fortsatt rally i stödpaketens spår.0 

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Fria Tider: Ännu inte för sent. En kort men total nedstängning kostar minst, både i kronor och människoliv.0 

Varning för starka bilder! Bestialiskt rasvåld i amerikanska städer.0 

Vetenskap

Därför drabbas inte barn hårt av viruset. Väldigt få utvecklar allvarliga symtom.0 

Få stockholmare har antikroppar mot covid-19. Hittades endast i 7,3 procent av insamlade blodprover.0 

Kultur

Bryan Adams pudlar efter anklagelser om rasism. Skyllde viruset på "förbannade fladdermusätande jävlar".0 

Är negerbollen dansk?. Populärt bakverk med kontroversiellt namn firas idag.0 Plus