Även om inkomsterna stigit för alla grupper visar statistiken att de största ökningarna skett i toppen.
De allra rikaste – den procent med högst inkomster – har sett sin ekonomiska standard öka med hela 224 procent. Motsvarande ökning för den fattigaste tiondelen är 32 procent.
– Ett tydligt mönster är att ökningen för varje decil är större än för decilen under, det vill säga att ju högre upp i inkomstfördelningen desto mer har inkomsterna ökat, säger Peter Gärdqvist, utredare på SCB.
Skillnaderna blir särskilt tydliga när kapitalinkomster räknas in – det vill säga inkomster från exempelvis aktieförsäljningar och bostadsaffärer. Utan dessa inkomster är inkomstspridningen betydligt jämnare, enligt SCB.
Mellan 1991 och 2023 ökade Gini-koefficienten – ett mått på ojämlikhet – från 0,226 till 0,310. Det innebär att fördelningen blivit klart ojämnare, även om ökningen stannat av något under senare år.
Att kapitalinkomster samlas hos en liten del av befolkningen har haft stor betydelse för utvecklingen. Enligt SCB har det inte skett några större förändringar i inkomstfördelningen sedan 2009 – förutsatt att man bortser från just kapitalinkomster.
