Rapporten visar att det övergripande mönstret är att samiska kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än samiska män, samt att samiska kvinnor 2021 uppger en tydligt högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige i allmänhet 2017.
Över hälften av de samiska kvinnorna har exempelvis utsatts för sexuellt våld (55,5 procent), sju av tio har utsatts för "psykiskt våld" (68,5 procent) och nästan var tredje för fysiskt våld (27,9 procent).
En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för de grövsta formerna av sexuellt våld, såsom våldtäktsförsök (14,1 jämfört med 10,6 procent) och våldtäkt (10,3 jämfört med 7,0 procent).
– Resultaten visar att våld mot samiska kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och vi ser att det behövs omfattade och genomgripande förändringar för att bättre stötta våldsutsatta samiska kvinnor och motverka våldet. Det handlar både om okunskap och avsaknad av ansvar inom nuvarande stödstrukturer, men också att vi behöver mer forskning och kunskap om frågorna, säger Jennie Brandén, statsvetare och postdoktor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, som är huvudförfattare bakom rapporten.
Marie Persson Njajta, styrelseledamot i Sametinget, säger att resultaten är "mycket oroande och talar sitt tydliga språk".
– Det krävs många fler åtgärder i det samiska samhället och i majoritetssamhället riktade mot våldet mot samiska kvinnor och flickor, samt HBTQI-samer.
Rapportskribenterna föreslår en rad åtgärder, bland annat att det skapas en nationell policy och inrättas ett samiskt kunskapscentrum för hälsa och socialt arbete.
