Istället ska medlemsländernas militära anslag höjas det kommande decenniet, skriver man i ett pressmeddelande. Målet är att Nato-länderna satsar minst två procent av sin bruttonationalprodukt (BNP) på sina krigsmakter. Framförallt är det USA som önskar att de övriga länderna bär en större del av den ekonomiska bördan i militäralliansen.
USA hade under kalla krigets kallaste dagar, på 50- och 60-talen, en försvarsbudget som de flesta år uppgick till mellan 10 och 15 procent av BNP. Efter Berlinmurens fall bantades den amerikanska krigsmakten ned rejält och de militära utgifterna nådde ett minimum 1999 på 3,5 procent av BNP. Sedan dess har anslagen till Pentagon ökat och nådde som högst 5,7 procent under George W Bushs sista regeringsår och ligger för närvarande omkring fem procent.
Utspelet om att militäralliansen, med sina rötter i det kalla krigets dagar, ska rustas upp kommer efter händelseutvecklingen i Ukraina där Nato tuffat till retoriken mot Ryssland.
